Socialstyrelsen vill inte prioritera andrologi som specialitet
Flera experter inom andrologi kräver att området tas på större allvar – inte minst utifrån det faktum att manlig infertilitet kan hänga ihop med flera sjukdomar, något Life Science Sweden tidigare rapporterat.
Aleksander Giwercman, professor i reproduktionsmedicin vid Lunds universitet, är en av dem som anser att Socialstyrelsen behöver göra andrologi till en specialitet för att området ska växa och läkare ska våga satsa på en karriär inom det. Hittills har det dock varit kalla handen från myndigheten, enligt honom.
Life Science Sweden har sökt Socialstyrelsen för intervju i sex veckor, men enbart fått skriftliga hänvisningar till de kriterier som bestämts för att ett område ska klassas som en specialitet. Bland annat ska det finnas en sammanhållen kunskap av tillräcklig omfattning och specialiteten ska spegla patienternas behov.
Till slut får vi tala med Anders Kring, jurist på Socialstyrelsen, som redogör för hur myndigheten resonerade 2015 när 63 specialiteter upprättades.
– Jag kan inte se att andrologi kom på tal i vår bedömning då. Däremot finns en rapport där vi noterar att Svensk Andrologisk Förening är missnöjda. Vi tar gärna emot synpunkter och förslag och har dem med oss.
Socialstyrelsen skulle kunna besluta om att klassificera andrologi som specialitet, men i dagsläget är det inte aktuellt enligt Kring.
– Vi har den indelning vi har men tar gärna emot synpunkter på hur våra regler fungerar. I dag är det inte prioriterat, det är ett ständigt arbete att bedöma och prioritera mellan behov som kan vara mer angelägna. Det finns fler önskemål om nya specialiteter för läkare.
Vad är mer angeläget?
– Jag har inget rakt svar. Men vad vi kan bedöma preliminärt framstår det inte som något akut att vi genast måste inrätta en ny läkarspecialitet. Vi får inga signaler från andra håll om att det skulle behövas, det är främst från de som redan är specialiserade men vill erkännas av staten och bli en del av det formella systemet. Men det går ju att specialisera sig ändå.
När Angel Elenkov, överläkare vid Reproduktionsmedicinskt centrum vid Skånes universitetssjukhus, får höra Socialstyrelsens svar om att annat kan vara mer akut, säger han att “det brukar låta så”.
– Jag vet inte varför det inte är prioriterat. Forskning har visat att män som är infertila dör tidigare än andra män, det är en riskfaktor och det kan finnas andra genetiska avvikelser. Män lever redan i dag kortare än kvinnor, något måste förändras. Kunskapen inom andrologi måste bli högre.
För att nå dit anser Angel Elenkov dels att andrologi ska klassas som specialitet, med ett etablerat utbildningsprogram, samt att en andrologisk undersökning ska ingå i infertilitetsutredningar. I sin praktik upplever Elenkov själv att mannens besök på en infertilitetsklinik ofta är dennes första kontakt med sjukvården överhuvudtaget.
– Då har vi en bra chans att fånga in dessa män och utreda och förebygga andra riskfaktorer som hänger ihop med infertilitet, som ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar och metaboliska sjukdomar. I dag är fokus på kvinnan, medan mannen lämnar spermaprov och släpps efteråt utan vidare undersökning.
När Anders Kring på Socialstyrelsen får frågan om andrologi inte är angeläget som specialitet ur aspekten att manlig fertilitet kan kopplas till allvarliga sjukdomar, svarar han att han inte är i position att uttala sig: “Det får du fråga min chef om”. Något tidningen alltså försökt i en och en halv månad.
Lars Björndahl, medicinskt ansvarig vid Karolinska Universitetssjukhusets andrologiska laboratorium på Anova, lyfter fram Region Stockholm som föregångare. Om avvikelser i spermaprov upptäcks på en ivf-klinik ska mannen där erbjudas andrologisk undersökning.
– Det gör att vi hittar männen som har hormonbrist, med risk för bland annat blodbrist och benskörhet. Tidigare har de kunnat bli pappor utan att veta om eventuella hälsoproblem, eftersom man i en ivf-process tidigare bara letade efter någon duglig spermie och så var det klart, säger Björndahl.
– Jag har träffat många män som lämnat spermaprov och fått något grumligt besked om att “det inte ser bra ut”. De har mycket oro och frågor, det är inte ovanligt att den sexuella lusten avtar och vissa får potensproblem.
Andrologi är klassat som specialitet i flera europeiska länder. I Tyskland måste exempelvis alla ivf-kliniker ha en androlog knuten till verksamheten.
– Men i Sverige har det inte gått eftersom andrologi inte finns, säger Lars Björndahl och hänvisar även han till att Socialstyrelsen inte klassat det som specialitet.
Enligt de signaler Lars Björndahl fått har ett av Socialstyrelsens skäl varit att det inte varit möjligt att utbildas inom andrologi. Men det har förändrats.
Dels finns nu två centra i Sverige som ackrediterats för utbildning inom andrologi av European Academy of Andrology, nämligen Anova vid KI och Reproduktionsmedicinskt centrum på Skånes Universitetssjukhus. Dessutom har det EU-understödda nätverket Andronet tillkommit. Andronets syfte är att samverka inom forskning och utbildning av läkare inom andrologi och annan vårdpersonal samt öka allmänhetens medvetenhet.
– Det finns väldigt goda möjligheter för svenska läkare att åka och utbilda sig inom EU nu. Jag tror också att debatten, att folk blir mer medvetna, är nyckeln till att komma vidare. Jag tycker att det finns hopp.
Även Angel Elenkov är hoppfull och tror att det är en tidsfråga innan andrologi blir en specialitet. Han lyfter också att mycket forskning på området pågår runt om i världen. Själv håller han, tillsammans med danska kollegor, på med ett forskningsprojekt där tusentals infertila par ska undersökas.
– Vi som arbetar med andrologi tycker att det krävs fler specialister och mer forskning, men också en bredare diskussion med politiker.