Pfizer har fördubblat sin onkologipipeline – ”Vi har mer än 50 pågående cancerstudier”
Av I år fyller amerikanska Pfizer 175 år. Företaget grundades 1849 av de tysk-amerikanska kusinerna Charles Pfizer och Charles Erhart. De två kompanjonerna hade köpt en lokal i Brooklyn, New York, för att sälja kemikalier och snart började de vid sidan av det tillverka sitt första läkemedel, santonin mot parasitmaskar.
I dag är Pfizer ett av världens största läkemedelsföretag och har 113 läkemedelskandidater i klinisk fas. Enligt analysföretaget Citeline, som även räknar med substanser i tidig utveckling, har Pfizer totalt 205 läkemedel i pipeline, se tidigare artikel i Life Science Sweden. Jonas Ålebring, medicinsk direktör för Pfizer Sverige, säger att företaget aldrig tidigare haft en så stark pipeline som nu. Som för flera andra av de stora läkemedelsföretagen är onkologi det största terapiområdet.
– Totalt har vi mer än 50 pågående cancerstudier i olika faser och vi räknar med att ha fler än 25 potentiellt nya behandlingar de närmaste fem åren, säger han.
När Pfizer förra året köpte det amerikanska biotechbolaget Seagen, med bas i Seattle, innebar det att företagets pipeline inom onkologi fördubblades. Framför allt är det Seagens utveckling av antikropp-läkemedelskonjugat, ADC (antibody-drug conjugate) se faktaruta nedan, som intresserat Pfizer och där bolaget ser en stor potential.
Covid-vaccinerna innebar ett genombrott för mRNA-tekniken som gör det möjligt att skräddarsy vaccin med hög precision
Jonas Ålebring lyfter även fram Pfizers vaccin och läkemedel mot infektionssjukdomar under utveckling. Efter företagets stora framgångar med covidvaccinet Comirnaty är planen att fortsätta spinna på möjligheterna med mRNA-teknik.
– Covid-vaccinerna innebar ett genombrott för mRNA-tekniken som gör det möjligt att skräddarsy vaccin med hög precision. Det betyder att vi kan ta fram vaccin mot fler infektionssjukdomar och proaktivt förbereda oss för framtida pandemier, säger Jonas Ålebring.
Längre fram kommer tekniken potentiellt att kunna användas för att bota genetiska sjukdomar
Han framhåller att mRNA-tekniken på sikt även kan få stor betydelse inom andra terapiområden än infektionssjukdomar och nämner att cancer står närmast på tur.
– Och längre fram kommer tekniken potentiellt att kunna användas för att bota genetiska sjukdomar.
Ett område som har växt explosionsartat på senare tid är metabola sjukdomar i och med Novo Nordisks framgångar med semaglutid och nu utvecklar flera företag fetmaläkemedel som påverkar receptorer för tarmhormonet GLP-1. Det läkemedel som Pfizer har längst fram i den kategorin läkemedel är GLP-1-agonisten danuglipron
– När det gäller danuglipron, Pfizers läkemedelskandidat för viktminskning hos vuxna med fetma och utan typ-2 diabetes, visade den kliniska fas 2b-studien hos vuxna med fetma signifikanta minskningar i kroppsvikt jämfört med placebo. Dock observerades höga utsättningsfrekvenser och gastrointestinala biverkningar under studien. Pfizer fokuserar nu därför på att utveckla en formulering av danuglipron med dosering av en tablett om dagen, säger Jonas Ålebring
Han berättar att data relaterad till doseringen med en tablett om dagen förväntas runt halvårsskiftet i år.
– Baserat på dessa data, och andra faktorer, kommer Pfizer att fatta beslut om framtida planer för läkemedelskandidaten.
ADC-läkemedel målsöker cancerceller
ADC står för antibody-drug conjugate och innebär att en antikropp kopplas ihop med en aktiv substans, till exempel ett cellgift. Det konjugat som bildas kan sedan användas för att, med hjälp av antikroppen, söka sig till cancerceller och eliminera dessa. Av de ADC:er som finns godkända idag finns de allra flesta just inom cancerfältet.
Källa: Life Science Sweden
Artikeln är en del av vårt tema om Läkemedelsföretagens pipeline.