23948sdkhjf

Viktigt göra hemläxan när data delas

| Av Erika Lindbom Sierakowiak | Tipsa redaktionen

Ebolautbrottet i Västafrika har fått flera företag världen över att ingå open innovation-samarbeten för att snabba på utvecklingen av behandlingar mot det dödliga viruset. Sådana samarbeten blir allt vanligare då de medför många möjligheter – men även många frågetecken.

När det blir svårare att ta fram läkemedel och medicinteknik på egen hand kan det vara en stor fördel att hjälpas åt. Allt fler bolag i life science-branschen arbetar med open innovation, det vill säga bjuder in andra aktörer för att tillsammans dela med sig av kunskap och resurser och snabba på innovationsprocessen. Aktuella exempel är Uppsala Bios program för forskningsfinansiering, Bio-X, och projektet Accelerating medicines partnership, AMP, som inleddes i februari. I det senare samarbetar tio läkemedelsföretag, bland annat Pfizer, Bristol-Myers Squibb och Glaxosmithkline, med den amerikanska myndigheten National Institutes of Health och flera stiftelser för att söka nya behandlingssätt mot svårbehandlade sjukdomar som Alzheimers sjukdom och reumatism.

I andra branscher vänder sig bolagen ofta direkt till sina kunder och vissa företag, som leksaksföretaget Lego, har inkorporerat open innovation som en naturlig del i sin innovationsprocess. I life science-branschen är det dock svårare att vända sig till kunderna, det vill säga patienterna, och fråga vad de vill ha. Där består open innovation oftare av samarbeten med andra aktörer med kommersiellt intresse. Det medför frågor som vem som har rätt till patenten om flera aktörer tar fram en ny produkt tillsammans. Och hur kan man säkra att ingen tar ens idéer om de delas med andra?

Cecilia Svantesson är immaterialrättskonsult på Awapatent och ansvarig för byråns tjänster inom open innovation. Hon anser att nyckeln till ett framgångsrikt open innovation-samarbete är att göra sin hemläxa och att ha väldefinierade avtal på plats före samarbetets början. Det är viktigt att ha klart för sig vilka spelregler som gäller redan innan ett samarbete för framtagning av en produkt påbörjas, menar hon.

- Framförallt måste man klargöra i ett skriftligt avtal vem som ska bidra med vad och hur ägandeskapet av en eventuell produkt ska se ut. Ska det resultera i gemensamt ägande eller ägas av en enskild aktör? I sådana fall av vem och vad får de andra i stället?, säger hon.

Cecilia Svantesson påpekar även att det är viktigt att reda ut hur informationen som delas genom samarbetet ska hanteras för att undvika risken att idéer som yttras kan bli kopierade och kanske till och med patenterade av en konkurrent utanför projektet. Därför är det bra att ha klart för sig vilken information som ska delas och inte.

- Vi immaterialrättskonsulter brukar rekommendera att man dokumenterar processen för att komma ihåg vem som kom med vilka idéer och vem som bidrog med vad vid exempelvis gemensamma möten. Sådan dokumentation kan vara användbar om problem uppstår. Jag tror dessutom att kreativiteten gynnas av att alla inblandade känner sig trygga i att informationsutbytet inte innebär några risker, säger Cecilia Svantesson.

Hon påminner också om det absoluta nyhetskravet som finns i patentlagen. Det är viktigt att ha i åtanke, bland annat i samarbeten med akademiska forskare där det ofta finns en vilja att kontinuerligt publicera resultat i vetenskapliga tidskrifter. I sådana projekt är det viktigt att klargöra vad som får publiceras och när, menar hon.

Hos Astrazeneca arbetar man aktivt med open innovation. Företaget har bland annat ett globalt erbjudande som främst sträcker sig till akademiker. De erbjuds tillgång till vissa utvalda substanser som företaget har patent på, med några fördefinierade spelregler. Dessutom har bolaget aktivt deltagit i flera olika open innovation-projekt. Ett lyckat sådant ägde rum under 90-talet.

- Då gick vi ihop med tyska universitet och sex andra stora läkemedelsbolag för att tillsammans utreda hur man på bästa sätt skulle förvara high-throughput screening-substanser. Alla deltagare utförde egna förvaringsprojekt och sedan delade vi fritt med oss av våra resultat till varandra, säger Magnus Björsne på Astrazeneca.

Magnus Björsne är chef över Astrazenecas Bio Venture Hub, där små företag bjuds in att bedriva sin verksamhet i företagets lokaler i Mölndal. Där får de tillgång till det stora läkemedelsbolagets utrustning och kompetens samt en möjlighet att utnyttja Astrazenecas bibliotek av substanser som inte ännu har utvecklats till läkemedel, inklusive den information som hittills samlats in om dessa.

- Om ett projekt skulle nå marknaden skapas värde för både patienter och bolag baserat på substanser som annars kanske aldrig skulle resultera i en produkt. Syftet med biohuben är inte att tjäna pengar och vi har inga rättigheter till företagens kommande produkter. Däremot ser vi biohuben som ett sätt att skapa ny innovation tillsammans. Dessutom hoppas vi att vi ska vara det självklara valet av partner om företagen når kommersiell fas, säger Magnus Björsne.

Magnus Björsne påpekar att open innovation generellt sett fungerar bra i utvecklingsfasen och att problemen kommer när det blir tal om äganderättigheter och patent. En problematisk situation som Magnus Björsne lyfter fram är när bolag samarbetar för att ta fram nya biologiska läkemedel.

- Om en del av molekylen, till exempel en antikropp, ägs av ett företag och en annan del av nödvändig teknik ägs av ett annat bolag, vem är det då som äger den slutgiltiga produkten och vem ska ha rätten att försvara patenten? Den typen av projekt är väldigt svåra och leder ofta inte vidare, säger Magnus Björsne.

I maj inleddes ett Vinnovafinansierat projekt med syfte att kartlägga förutsättningar och utmaningar för open innovation i life science-branschen från olika aktörers synvinkel. Projektet, Utveckling av modeller och strategier för praktisk tillämpning av öppen innovation inom life science, leds av Alexander Styhre, professor i management och organisation, tillsammans med docent Björn Remneland Wikhamn vid Handelshögskolan på Göteborgs universitet. Projektet är en del av Vinnovas utlysning Innovativ organisering, och syftet är att stödja utvecklingen av nya organisationsformer.

Medverkar i projektet gör Astrazeneca, biotechföretaget Redoxis, samverkansplattformen Medtech West och forskningsparken Sahlgrenska Science Park.

- Vi vill lära oss mer om vilka intressen som finns kring open innovation hos olika aktörer. Redoxis ger oss det lilla företagets synvinkel och Astrazeneca det stora. Sahlgrenska Science Park bidrar med en insyn i inkubatorernas arbete och Medtech West står för en koppling till vården, säger Alexander Styhre.

Den första delen av open innovation-projektet har fokuserat på AZ Bio Venture Hub. Där har Alexander Styhre intervjuat de sex företag som hittills flyttat in för att höra vad de får ut av det.

När resultaten sammanställts ska fokus flyttas till nästa partner som kommer att få egna delprojekt skräddarsydda utefter sina enskilda intressen. I mån av tid finns det även en möjlighet att fler projekt tas in.

- Open innovation i life science är svårt men vi har förstått från experter på området att det går att göra på ett framgångsrikt sätt. Branschen är underutforskad av företagsekonomer som jag och Björn Remneland Wikhamn och vi hoppas på att kunna ta fram rekommendationer för hur man kan arbeta, säger Alexander Styhre.

Open innovation-projektet som har fått Vinnova-finansiering med två miljoner kronor för två år framåt sträcker sig fram till halvårsskiftet år 2016.

[tboot_well width="50%"]

Checklista: hur hanterar man IP i open innovation?

Background information – Gör klart spelreglerna innan arbetet börjar. Vad ska var och en av parterna bidra med och vad ska man inte behöva dela med sig av när det gäller tidigare kunskap?
Foreground information – Gör klart vad som gäller det som skapas under projektet, vem som ska ha rättigheter till eventuella patent eller andra immateriella tillgångar.
Sekretess – Gör klart hur information ska hanteras så att inte aktörerna själva skapar hinder för att skaffa sig exempelvis patent- och designskydd.
Tredje mans IP - Om man väljer att det som skapas i projektet inte ska låsas in med egna patent- eller med andra IP-skydd är det ändå viktigt att hålla koll på andras IP-rättigheter så att man inte gör intrång i dessa.

Källa: Cecilia Svantesson, Awapatent

[/tboot_well]
Håll dig uppdaterad med Life Science Sweden
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

CBD - rättsutveckling och förutsättningar för industrin

Reglerna kring CBD-produkter är snåriga och det gäller för industrins aktörer att noga följa utvecklingen för att hålla sig uppdaterade kring gällande rätt, skriver Advokatbyrån Calissendorff Swarting.

Jobb & Karriär
Skyndar på utvecklingen av AI

Kejsarsnitt ger fel flora

Barn som blir förlösta med kejsarsnitt får fler resistenta sjukhusbakterier i normalfloran visar ny studie.

Ny vd på Vibrosense

Quinoa-innovatör köps av sminkbolag i USA

Alvedon återkallas – häftklammer funnen

Läkemedelsverket återkallar tre tillverkningssatser av stolpiller. Detta efter att en häftklammer hittats i medicinen.

Nyhetsbrev

Uppåt för life science – Medtech ökar mest

Efter tio års nedgång ökar antalet internationella patentansökningar inom life science. Medtech står för den största ökningen medan bioteknik går nedåt.

Arkiv
1

Missnöjd med budgeten

Diabetes vanligare hos vissa yrkesgrupper

HPV-vaccin till alla pojkar

Bästa inkubatorn finns i Umeå

Cellavision köper bolag för 268 miljoner

Rapport: Svagare tillväxt för kemiindustrin

Orexos vd om opioidberoendet: “Läkemedelsbolagen har ett stort ansvar”

2

Inför vaccinationsprogram för alla äldre

Staten borde sätta ner foten och ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett äldrehälsovårdsprogram. Förebilden är barnhälsovårdsprogrammet, berättar Anders W Jonsson, centerpartiet.

Ny HR-direktör till Link

Biomarkörer, salivprov och patientnära tester

Halverad dödlighet bland infarktpatienter i hjärtskola

Vd-byte på Siemens Healthineers

De ska korta vägen till marknaden

Swelife, Medtech4Health och EIT Health Scandinavia samarbetar för att stärka svensk life science och medicinteknik. Målet är att förkorta tiden till marknadsintroduktion för svenska innovationer.

De får årliga reumatologipriset

Ljusare tider för Oasmia

Cannabisliknande ämnen i kroppen hjälp vid PTSD-behandling

Testar kemikalier utan djur

Rise har validerat en ny, djurfri metod för att identifiera hormonstörande ämnen – med lovande resultat.

Lättare att identifiera rätt biomarkör

1

Livsviktigt fortsätta äta sin medicin

Ny vd till Rhovac

Studie: Bakterier använder blekmedel

3

Finns ingen specifik gay-gen

Fullständig tumörrespons men svårtolkat om överlevnad

Orexos vd om J&J-domen: "Det finns andra bolag som är mer ökända"

Emission för Redwood

Positiva data för Cantargia

Astra köper förtur av Sobi

Ny chef för Uppsala Bio

2

Nytt avtal för Alligator

Se alla Medlemsnytt

Sänd till en kollega

0.182