23948sdkhjf

Svårt att kommersialisera akademisk forskning

| Av Erik Olausson | Tipsa redaktionen

Det som skulle bli en kassako för universiteten har slutat i rejäla underskott. Att göra affärer av life science-upptäckter vid svenska lärosäten har visat sig tufft och efter flera bakslag är avståndet till de amerikanska elituniversitetens patentfabriker större än på länge.

Det var idel bistra miner när Karolinska Development i slutet av oktober höll sin kapitalmarknadsdag. En vecka efter att ha blivit utsedd till vd klev Bruno Lucidi upp på scen för att presentera en ny strategi för det blödande bolaget, som bara under årets första nio månader gick back med 336 miljoner kronor.

- Vår affärsmodell är inte hållbar, det är inte realistiskt att ge samma stöd och pengar till hela vår portfölj, sa Bruno Lucidi till skaran av analytiker och journalister.

Karolinska Development, som dragit in över två miljarder kronor i riskkapital sedan starten 2003, ska framöver bara stoppa in pengar i nio utvalda portföljbolag, medan övriga 20 läggs på is. Några satsningar på helt nya projekt har bolaget inte gjort på över ett år.

Det ställer till problem även för statligt ägda Karolinska Institutet Innovation, som ska hjälpa universitetets forskare att bilda bolag av sina upptäckter.

- När Karolinska Development bildades var man intresserad av att fylla på med nya bolag, det var de som gick in med pengar i våra projekt. Någon sådan stark ström finns inte i dag. Numera fungerar vi mer som en inkubatorverksamhet som stöttar med expertis, nätverk och kontakter samt jobbar med Vinnova-anslag, säger KI Innovations vd Lilian Wikström.

När Karolinska Development bildades var tanken också att överskottet skulle gå tillbaka KI Innovations moderbolag KI Holding, som fortfarande är en av de största ägarna i bolaget. Men någon utdelning har det inte blivit och KI Holding har i stället tvingats sälja av aktier efterhand för att säkra verksamheten. Delvis som en följd av den ansträngda ekonomin har universitetet initierat en översyn av hela innovationssystemet, ledd av den nytillträdde vicerektorn för innovation och samverkan, Alexander von Gabain.

- Vi håller på att jobba fram en affärsplan för KI:s innovationsarbete just nu och baserat på den kommer vi att se över varje spelare. Vi ska försöka optimera det vi gör och se till att det passar ihop, säger Lilian Wikström.

Karolinska Developments utveckling är det mest spektakulära exemplet på svenska lärosätens svårighet att slå mynt av sin life science-forskning, men inte det enda. År 2007 satsade Lunds universitet 30 miljoner kronor på LU Bioscience, ett eget riskkapitalbolag, modellerat efter Karolinska Development. Fyra år senare tvingades LU Bioscience till en omstart efter hot om likvidation. I dag har verksamheten skurits ned till benet och portföljbolagen lagts ned eller sålts av, ett efter ett. Under hösten togs exempelvis forskningsbolaget Ximmune över av indiska Cadila Pharmaceuticals, medan håravfallsbolaget Follicum noterades på Aktietorget.

- LU Bioscience hade för dåligt kapitalbas, vilket gjorde att personalkostnaderna för själva förvaltningen åt upp stora delar av kapitalet. Det är tydligt att det finns ett behov av kapital i den tidiga fasen, men det måste vara en fond i mycket större storlek, säger Linus Wiebe, innovationsdirektör för Lunds universitet och vd för bolaget LU Innovation System.

Liksom KI Innovation har LU Innovation System sitt ursprung i den handfull statligt ägda men universitetsanknutna holdingbolag som grundades i mitten av 1990-talet. Till skillnad mot kollegorna på KI har Linus Wiebe dock möjlighet att gå in med reda pengar i lovande forskningsavknoppningar.

- Vi kan lägga upp till en miljon kronor i investeringskapital och stöd till varje projekt. Men det räcker inte långt inom life science. Vi skulle behöva lägga mellan 10-20 miljoner per projekt för att kunna ta det så långt att det strukturerade riskkapitalet eller till och med industrin är villiga att titta på det. Där finns ett glapp som vi måste adressera inom life science, säger Linus Wiebe.

Han får medhåll från andra sidan Atlanten. I ett soligt Palo Alto är Angelika Lindstrand, forskare i företagsekonomi, mitt uppe i ett tvåårigt projekt för att jämföra kommersialiseringsprocessen för life science-upptäckter vid svenska och amerikanska universitet. Och det är pengarna som är den stora skillnaden, menar hon. Inte bara i form av riskvilligt kapital runt knuten, utan även resurser som universitetet själva lägger på att kommersialisera sina forskningsresultat.

- KI Innovation, exempelvis, har en bra organisation men de är små och har ett lapptäcke av finansiering. Stanfords Office of Technology Licensing har en budget på motsvarande 50-60 miljoner kronor om året, varav drygt hälften går till projekt inom life science. Och då ingår inte patentkostnaderna, säger Angelika Lindstrand.

Som födelseplats till Google har Stanford blivit den mytomspunna urtypen för framgångsrik kommersialisering av universitetsforskning. Senaste räkenskapsåret genererade patentverksamheten intäkter på hisnande 87 miljoner dollar, motsvarande cirka 645 miljoner kronor, till universitetet. Men de allra flesta idéer och forskningsrön som patenteras ger inte upphov till nya avknoppningsbolag, utan licensieras ut på ett tidigt stadium till etablerade spelare i branschen.

- Stanford säljer av idéerna mycket tidigare, de ser det inte som deras roll att hjälpa fram ett nybildat bolag hela vägen till någon sorts exit, säger Angelika Lindstrand.

Att amerikanska universitet är mer genomsyrade av entreprenörsanda hjälper så klart upp statistiken. Men Angelika Lindstrand pekar även på det svenska lärarundantaget som en avgörande skillnad. Även på Stanford får forskarna del av patentintäkterna, men lejonparten går trots allt till universitetet, som äger rättigheterna.

- Jag vet att inte alla håller med mig, men idén att den enskilda forskaren ska driva bolag försvårar kommersialiseringen. Det finns ofta folk ute på marknaden som är bättre på att driva bolag, naturligtvis i kombination med forskarna. Det är kämpigt för stora Big Pharma-bolag att driva upp ett projekt, varför skulle då enskilda forskare ha resurser till det? säger Angelika Lindstrand.

Ytterligare en skillnad kan Gunilla B Jacobson vittna om. Med en bakgrund som doktor i organisk kemi vid Uppsala universitet har hon de senaste 20 åren växlat mellan jobb i industrin och forskartjänster i Sverige och USA.

- I USA räknas patent som meriterande. När jag sökte en akademisk tjänst efter att ha jobbat i industrin konstaterade de att jag inte hade publicerat så många artiklar från de åren. Men jag hade tio patent med mig. I Sverige har vi inte kommit dit än att det räknas, säger hon.

Men är då de svenska försöken att göra vinst på life science-forskningen dömda att misslyckas? Det beror på vad man menar med vinst, tycker Linus Wiebe.

- När man startade holdingbolagen för 20 år sedan trodde man att detta skulle bli en kassako för universiteten. Det var naivt av två skäl. Om du tittar på USA där man gjort det här längst är det bara ett fåtal universitet som tjänar pengar på sin patentverksamhet. Det andra skälet är att vi ska vara ett komplement till det privata kapitalet. Om jag haft uppdrag att tjäna pengar hade jag blivit alldeles för defensiv. Vårt mål är att bidra till samhället, säger Linus Wiebe.

De drygt 70 forskningsavknoppningar som LU Innovation System investerat i sedan starten har, enligt bolagets egna siffror, genererat över 2 500 årsarbeten och mer än 700 miljoner kronor i ackumulerade skatteintäkter.

- Där någonstans går ekvationen ihop. Sedan är det klart svårt att veta hur många av dessa bolag som hade bildats ändå, säger Linus Wiebe.

[tboot_well width="50%"]

Så kan Sverige bli bättre

Mer pengar till hjälp med patent och såddfinansiering vid universiteteten.
Mer riskkapital för att ta lovande projekt vidare.
Gör erfarenheter av entreprenörskap meriterande vid tillsättning av akademiska tjänster.
Gör det mer rumsrent att växla mellan karriär i akademin och industrin.
Introducera idén att man kan skaffa patent och starta företag redan hos studenterna.

[/tboot_well]

[tboot_well width="50%"]

Stanfords innovationsverksamhet

Stanfords Office of Technology Licensing grundades 1970 och utvärderar i dag runt 500 idéer och forskningsrön om året. Hälften av dem patenteras och en fjärdedel resulterar till slut i licensaffärer eller, till en mindre del, avknoppningsbolag.

Patenten drog in 87 miljoner dollar senaste räkenskapsåret. Av dem går 15 procent till att bekosta OTL:s verksamhet, som därmed blir självförsörjande, medan resten delas lika mellan forskaren, dess fakultet och universitetets centrala administration. Summorna bleknar dock i jämförelse med Stanfords totaltbudget på 4,8 miljarder dollar, där nära en miljard dollar kommer in som donationer.

Mest pengar genom tiderna har ett patent från 1984 om funktionella antikroppar dragit in. Tekniken licensieras för närvarande av Johnson och Johnson och har hittills genererat närmare en halv miljard dollar i intäkter.

[/tboot_well]
Håll dig uppdaterad med Life Science Sweden
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

CBD - rättsutveckling och förutsättningar för industrin

Reglerna kring CBD-produkter är snåriga och det gäller för industrins aktörer att noga följa utvecklingen för att hålla sig uppdaterade kring gällande rätt, skriver Advokatbyrån Calissendorff Swarting.

Jobb & Karriär
Skyndar på utvecklingen av AI

Kejsarsnitt ger fel flora

Barn som blir förlösta med kejsarsnitt får fler resistenta sjukhusbakterier i normalfloran visar ny studie.

Ny vd på Vibrosense

Quinoa-innovatör köps av sminkbolag i USA

Alvedon återkallas – häftklammer funnen

Läkemedelsverket återkallar tre tillverkningssatser av stolpiller. Detta efter att en häftklammer hittats i medicinen.

Nyhetsbrev

Uppåt för life science – Medtech ökar mest

Efter tio års nedgång ökar antalet internationella patentansökningar inom life science. Medtech står för den största ökningen medan bioteknik går nedåt.

Arkiv
1

Missnöjd med budgeten

Diabetes vanligare hos vissa yrkesgrupper

HPV-vaccin till alla pojkar

Bästa inkubatorn finns i Umeå

Cellavision köper bolag för 268 miljoner

Rapport: Svagare tillväxt för kemiindustrin

Orexos vd om opioidberoendet: “Läkemedelsbolagen har ett stort ansvar”

2

Inför vaccinationsprogram för alla äldre

Staten borde sätta ner foten och ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett äldrehälsovårdsprogram. Förebilden är barnhälsovårdsprogrammet, berättar Anders W Jonsson, centerpartiet.

Ny HR-direktör till Link

Biomarkörer, salivprov och patientnära tester

Halverad dödlighet bland infarktpatienter i hjärtskola

Vd-byte på Siemens Healthineers

De ska korta vägen till marknaden

Swelife, Medtech4Health och EIT Health Scandinavia samarbetar för att stärka svensk life science och medicinteknik. Målet är att förkorta tiden till marknadsintroduktion för svenska innovationer.

De får årliga reumatologipriset

Ljusare tider för Oasmia

Cannabisliknande ämnen i kroppen hjälp vid PTSD-behandling

Testar kemikalier utan djur

Rise har validerat en ny, djurfri metod för att identifiera hormonstörande ämnen – med lovande resultat.

Lättare att identifiera rätt biomarkör

1

Livsviktigt fortsätta äta sin medicin

Ny vd till Rhovac

Studie: Bakterier använder blekmedel

3

Finns ingen specifik gay-gen

Fullständig tumörrespons men svårtolkat om överlevnad

Orexos vd om J&J-domen: "Det finns andra bolag som är mer ökända"

Emission för Redwood

Positiva data för Cantargia

Astra köper förtur av Sobi

Ny chef för Uppsala Bio

2

Nytt avtal för Alligator

Se alla Medlemsnytt

Sänd till en kollega

0.133