När universitet och högskolor inte gör av med sina forsknings- och utbildningsanslag, eller får andra överskott, bildas så kallat myndighetskapital. De statliga lärosätenas myndighetskapital är större än någonsin och uppgår till 12,3 miljarder kronor. Riksrevisionen har därför granskat om resurserna används effektivt, och om regeringens styrning fungerar bra.

Riksrevisionen konstaterar att detta är ineffektivt resursutnyttjande och efterlyser tydligare styrning från regeringens sida.

- Granskningen visar att lärosätena har haft svårt att omsätta höjda anslag i forskning och utbildning. Sedan 2007 har de fått ökade intäkter med närmare 20 miljarder kronor, men nästan 40 procent ligger kvar som sparade medel. Det kan ur ett statsfinansiellt perspektiv inte anses vara ett effektivt resursutnyttjande, kommenterar riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.

- Lärosätena behöver kunna spara pengar för kommande åtaganden och oförutsedda händelser. Men oförbrukade anslagsmedel i så här stor omfattning tyder på att delar av verksamheten försenats eller inte blivit av, säger Keili Saluveer, projektledare för granskningen.

De flesta lärosäten har vidtagit åtgärder för att bromsa utvecklingen och myndighetskapitalet har börjat minska vid hälften av lärosätena. Samtidigt finns flera problem kvar, och Riksrevisionen konstaterar att regeringen kan utveckla sin styrning på området.

- Lärosätena har större ekonomisk frihet än andra statliga myndigheter. Vi bedömer dock att regeringen borde ha vidtagit åtgärder och informerat riksdagen om utvecklingen, säger Keili Saluveer.

Rapporten finns att ladda ner från Riksrevisionens webbplats

Varför sparar lärosätena? – En granskning av myndighetskapital vid universitet och högskolor (RiR 2017:28)