23948sdkhjf

“Register och journalsystem borde vara samma sak”

| Av Redaktionen | Tipsa redaktionen

Sverige ett framgångsrikt land inom medicinsk forskning, men hur ser det ut i dag och hur blir vi världsbäst?

Detta var frågeställningarna för forskningspanelen på House of Diabetes i Almedalen. Panelen bestod av Anna Nilsson Vindefjärd från Forska Sverige, Elisabeth Björk från Astrazeneca och regeringens life sciencechef Jenni Nordborg.

House of diabetes är ett nystartat initiativ av Opticom som genomfördes i Almedalen tillsammans med Abbott och Astrazeneca.

Läs också: Majoritet: Satsa mer på medicinsk forskning

Både Jenni Nordborg och Elisabeth Björk var överens om att Sverige är en stark forskningsnation som är bra för företag att bedriva forskning i. Anna Nilsson Vindefjärd höll med, men presenterade delvis en annan bild.

– Vi är fortfarande väldigt duktiga men det finns många andra länder som också är bra, de har kommit ifatt och till och med förbi. Vi tappar inte kvalitet men ligger nu på sjunde plats i världen och det tycker jag är väldigt oroande.

Det tvingade de andra paneldeltagarna att bli mer nyanserade.

– Jag är diabetesforskare i botten och vi i Sverige är bra på innovationer, men det jag kan se är att vi inte är lika bra på forskning i sjukvården. Vi måste bli bättre på att utvärdera nya läkemedel i vården, sa Elisabeth Björk, som är forskningschef på Astrazeneca.

Moderator för panelen Hanna Brodda frågade panelen om de anser att de svenska registren är framtiden?

– Journalsystemen är framtiden, om man kan samköra med registren. Men det är viktigt att klargöra vem som äger datan. Jag är positiv till randomiserade studier ur journaldata, konstaterade Elisabeth Björk. Register och journal borde vara samma sak.

Läs också: Forska Sverige: Oroväckande trend

Även Anna Nilsson Vindefjärd pekade på avgörande beslut som måste fattas för att göra tillgänglig data användbar.

– Jämfört med de andra nordiska länderna finns ingen plan för hälsodata. En rapport vi tog fram förra året visar att det behövs en ordentlig översyn av hälsodata. Är man trygg blir man kreativ. Finland är klara, de har en plan för hur hälsodata kan hanteras. Sverige har inte ens börjat. Regeringen behöver visa vägen. I Danmark var man extremt noggrann med att inte företag ska lagra data. Deras national plan ligger helt under regeringen, andra länder har gjort på annat sätt.

Frågan bollades vidare till regeringens företrädare:

Det är gemensamma prioriteringar för vård, företag, akademi och politiken, men regeringen kan inte göra själva jobbet. Det upphandlas nu journalsystem på en nationell nivå. Det kommer att finnas två eller tre journalleverantörer i Sverige. Vi har mycket goda möjligheter att göra longitudinella studier, ingen annan kan göra sådant, svarade Jenni Nordborg och fortsätter:

– Nyttogörandet av hälsodata är prio 1. Datadelning och personuppgiftshantering, om det finns på plats kan man jobba på en annan nivå. Men vem ska lagra data? Microsoft, Google? Eller regeringen?

Både Elisabeth Björk och Anna Nilsson Vindefjärd fortsatte att trycka på om vikten av snabba välgrundade beslut.

– Det är en brytpunkt nu, om inte vi gör det kommer någon annan att göra det, det händer NU i diabetesforskningen. Om inte förutsättningarna finns händer det inte. Men det ska inte vara free for all, jag vill ha ordning och reda, sa Elisabet Björk.

Nilsson Vindefjärd höll med:

– Om Sverige halkar efter i forskning leder det till ekonomisk förlust för landet i stort, som leder till kompetensförlust. Vill folk dela med sig av sin hälsodata för att kunna hjälpa vården? Ja, 95 procent säger ja för man har fortfarande ett förtroende för vårdapparaten i stort. Jag är rädd att vi inte använder datan som vi borde. Juridiken är nyckeln, den måste lösas.

Kommer Astrazeneca lämna Sverige om inte de rätta förutsättningarna för dataanvändning ges?

– Nej, det sa jag inte, sa Elisabeth Björk. Vi har huvuddelen av vår forskning i Sverige och har sedan länge ett bra samarbete med universiteten och sjukvården. Men det skulle kunna bli ännu bättre. Kliniska prövningar lägger vi där det funkar bäst, och det kan vara varsomhelst i världen. Vi behöver få betalt för det som verkligen gör nytta.

– Den tillitsbas vi har i Sverige är unik, den måste vi vårda. Om folk visste hur lite vi använder den data vi har skulle man nog bli förvånade, sa Jenni Nordborg.

Håll dig uppdaterad med Life Science Sweden
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Biomarkörer, salivprov och patientnära tester

Halverad dödlighet bland infarktpatienter i hjärtskola

Vd-byte på Siemens Healthineers

De ska korta vägen till marknaden

Swelife, Medtech4Health och EIT Health Scandinavia samarbetar för att stärka svensk life science och medicinteknik. Målet är att förkorta tiden till marknadsintroduktion för svenska innovationer.

De får årliga reumatologipriset

Ljusare tider för Oasmia

Nyhetsbrev

Cannabisliknande ämnen i kroppen hjälp vid PTSD-behandling

Arkiv

Testar kemikalier utan djur

Rise har validerat en ny, djurfri metod för att identifiera hormonstörande ämnen – med lovande resultat.

De prisas för nyttiggörande

Pappersbatterier, biobetong och högeffektslasrar är resultaten av pristagarnas forskning. Tre framstående forskare som samtliga har verkat för att få ut sin forskning till praktisk nytta i samhället tilldelas SSF:s nyttiggörandepris.

Smartfish avtalar med medicinteknikjätte

Därför går vi upp i vikt när vi blir äldre

Dödsfall minskade i Astrastudie

Nu blir svenska sensationsmaterialet smink

När materialet upptäcktes var intresset stort långt utanför Sverige gränser. Materialet var omöjligt hade det sagts. Nu blir supermaterialet smink.

Empros testar sitt viktminskningspreparat

KI:s prorektor anses skyldig till forskningsfusk

Med en hållbar syn på arbetslivet

Vid kompetensbrist är en av lösningarna att få talanger att stanna kvar och utvecklas. För att lyckas behövs ett helhetsgrepp kring arbete, familj och fritid menar nystartade konsult- och rekryteringsbolaget Mpya Sci & Tech.

Breddar sin medtechkompetens

Lag om läkemedel för djur ses över

Nuvarande lagstiftning om läkemedel för djur ska ses över och antibiotika är i fokus.

Nya delar i mänsklig atlas

Nu lanseras tre nya delar i jätteprojektet att kartlägga människans proteiner. Alla proteiner i människans blodceller, hjärnan och kroppens ämnesomsättning har nu sammanställts i den mänskliga atlasen.

Polarcool får ny vd

Nya fynd om hur ledinflammation utvecklas

1

Förkylningsspray inte bättre än placebo

Det primära målet, förbättrad livskvalitet vid förkylning, nåddes inte när Enzymaticas förkylningsspray Coldzyme ställdes mot placebo i en stort studie.

Lättare att identifiera rätt biomarkör

Blir kommunikationschef på Lif

1

Livsviktigt fortsätta äta sin medicin

Ny vd till Rhovac

Studie: Bakterier använder blekmedel

3

Finns ingen specifik gay-gen

Fullständig tumörrespons men svårtolkat om överlevnad

Orexos vd om J&J-domen: "Det finns andra bolag som är mer ökända"

Emission för Redwood

Positiva data för Cantargia

Astra köper förtur av Sobi

Ny chef för Uppsala Bio

2

Nytt avtal för Alligator

Ny topp till Apotekarsocieteten

Se alla Medlemsnytt

Sänd till en kollega

0.141