23948sdkhjf

Nya modeller räknar fram mer exakt risk för demens

Hälften av de som drabbats av en lindrig minnesstörning, MCI, insjuknar i Alzheimer. Nu utarbetas nya möjligheter att bättre se vilka som löper störst risk.

Ungefär hälften av de som drabbas av lindrig minnesstörnig, MCI, får inom några år demenssjukdomar som Alzheimer - men hälften får det inte. Nu visar en stor studie på nya möjligheter att tidigt se vilka som har störst risk att bli sjukare. Det betyder också att framtida bromsmediciner snabbt kan ges till rätt patient.

I en stor europeisk studie som nu publiceras i Lancet Neurology har 2611 patienter följts. De har alla konstaterats ha MCI, Mild cognitive impairment, som är ett tidigt tecken på att minnet börjar försämras.

Ungefär 30 - 50 procent av patienterna med MCI får inom några år en demenssjukdom, oftast Alzheimers sjukdom. I den här studien var det 39 procent av patienterna som fick en demensdiagnos inom tre år.

Men för en stor grupp patienter blev inte minnesproblemen värre – och för vissa blev minnet faktiskt bättre igen. De har alltså oroat sig i onödan.

I den nya studien har forskare arbetat med att hitta en bättre modell för att hitta de patientgrupper som löper större risk än andra för att få demenssjukdomar inom några år.

– Patienten vill veta. Hur ska jag tänka? Hur ska jag planera? När blir jag sjuk? Hur lång tid tar det? säger Yvonne Freund-Levi, lektor i klinisk neurovetenskap vid Örebro universitet och en av de forskare som har deltagit i studien.

I de modeller som nu har testats används bland annat olika biomarkörer i ryggmärgsvätska tillsammans med röntgenbilder som mäter storleken på hippocampus, den del av hjärnan som drabbas först vid Alzheimers sjukdom.

Var för sig kan informationen vara missvisande. Till exempel kan en minskning av hippocampus bero på helt andra orsaker, som stress eller depression. Men genom att titta på flera faktorer tillsammans och också ta hänsyn till bland annat kön och ålder, har nu lovande modeller presenterats. I ett kalkylprogram har forskarna gjort lyckade försök med en formel som i procent kan räkna ut risken att få en demenssjukdom inom ett, tre eller fem år.

Det kommer att krävas fler steg innan modellerna går att använda till vardags inom sjukvården. Bland annat krävs nu praktiska försök på sjukhus. Inte minst för att se hur patienterna påverkas av att få besked om mer exakta risker.

Men att kunna ge mer detaljerade prognoser kan få stor betydelse. Många patienter utrycker själva att de vill veta hur illa det är, istället för att få beskedet att risken för demenssjukdom är ungefär 50 procent.

– För patienten innebär det att man kan planera sitt liv lite bättre. Kanske sin ekonomi, kanske sitt privatliv, kanske skriva nödvändiga juridiska papper i tid. Medan man vet att man fortfarande har en hyfsat hög funktionsnivå, säger Yvonne Freund-Levi.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Redaktionen rekommenderar

Sänd till en kollega

0.078