Utredare föreslår krav på beredskapslager
Av Försörjningskedjan för läkemedel och sjukvårdsprodukter är för sårbar idag, menar regeringens särskilda utredare Åsa Kullgren och pekar bland annat på de bristsituationer som uppstått under den pågående pandemin.
På onsdagen presenterade hon en rad åtgärder för att kraftigt stärka sjukvårdens och apotekens beredskap i händelse av kris eller krig.
Här är några av förslagen:
+ Den offentligfinansierade sjukvården måste hålla lager av läkemedel och andra sjukvårdsprodukter som motsvarar en månads normalförbrukning.
+ Ställ krav på läkemedelsbolag att lagra läkemedel, och på kommuner och regioner att lagra övriga sjukvårdsprodukter, i en mängd som motsvarar sex månaders normalförbrukning. Lagren ska finnas i Sverige, vara omsättningsbara, och staten ska förfoga över dem.
+ Statliga säkerhetslager ska upprättas för sjukvårdsprodukter, vilka inte kan omsättas.
+ Sverige ska ha en tillverkningsberedskap för läkemedel och andra sjukvårdsprodukter, inklusive vacciner, som är särskilt viktiga för att hantera kris och krig.
+ Läkemedelsverket ska skapa nationella lägesbilder över tillgången till läkemedel och medicintekniska produkter. För att det ska vara möjligt föreslås en skyldighet för de aktörer som lagerhåller sådana produkter att rapportera in uppgifter om lagervolymer.
+ Inrätta beredskapsapotek med geografisk spridning över hela landet. I dag saknas krav på apotek att hålla igång verksamhet i kris och krig.
Åsa Kullgren konstaterar att förslagen är omfattande och kommer att kräva långsiktigt arbete, men en färdplan för successivt genomförande har tagits fram av utredningen.
Utredningen överlämnades på onsdagen till socialminister Lena Hallengren (S), som sa att hon ser positivt på förslagens inriktning.
– Stark beredskap är till nytta inte bara i krigstid utan även i fredstid. Det gör oss mindre sårbara och mer uthålliga, sa hon vid en pressträff.
Förslagen ska nu ut på remiss.
