23948sdkhjf

Världens första vaccin, livsviktiga genanalyser och de 22 forskarna – det kan du läsa om i sommar

Sommar och semester betyder lättjefulla dagar med vila och återhämtning. Men för den lässugne tipsar vi här om några av de texter Life Science Sweden publicerat under våren och som kanske kan passa som sommarlektyr en vacker (eller, gud förbjude, regnig) dag.

Det första vaccinet – så gick det till

Bondflickans ord ville inte lämna den brittiske landsortsläkarens huvud. Kunde det verkligen stämma? Ett par decennier senare, den 14 maj 1796, genomförde Edward Jenner världens första smittkoppsvaccination. Läs artikeln här.

 De 22 forskarna fick betala ett högt pris: ”Ångrar ingenting”

Att som vetenskapsman öppet kritisera den svenska coronastrategin har haft ett pris, och för somliga ett högt sådant. Gunnar Steineck, professor på Sahlgrenska, var en av de kritiska forskarna. ”Jag är stolt över att jag haft civilkuraget”, säger han i ett samtal med Life Science Sweden.

Läkemedelsverkets nya generaldirektör mitt i stormen

Samtidigt som Folkhälsomyndigheten tidigt i pandemin gav lugnande besked om det då nya coronaviruset liknade Stockholms hälso- och sjukvårdsdirektör Björn Eriksson pandemin vid en storm. Nu är han ny generaldirektör för Läkemedelsverket. I en stor intervju med Life Science Sweden berättar han om tiden på Astra Zeneca, arbetet som hjärtläkare i Norrland, om att leda pandemisjukvården i Sveriges största region och om vad som ger honom balans i tillvaron.

Life science ska ersätta Norges svarta guld

Norge saknar stora läkemedelsjättar som Danmark och antalet biotechföretag är ännu inte lika många som i Sverige, men landet är på frammarsch inom medicinsk forskning. Både statliga och privata pengar strömmar nu till life science-sektorn som ses som räddningen för norsk ekonomi när pengarna från oljan så småningom sinar. Läs artikeln här (artikel på engelska). 

Genomsekvensering som räddar liv

Över 1 200 personer har fått en diagnos på sällsynt sjukdom genom den storskaliga helgenomsekvensering som skett i samarbete mellan sjukvård och akademi i Region Stockholm. ”Det är otrolig tillfredsställande”, säger Anna Wedell, professor i medicinsk genetik, i vår artikel.

Den omöjliga frågan: Hur mycket får ett levnadsår kosta?

Äntligen en ny behandling som kan lindra lidande och förlänga liv – men kommer patienten att erbjudas den? Det är inte alltid självklart, och ibland är svaret nej. För allting har ett pris, även livskvalitet och levnadsår. Läs mer här.

Umeåforskaren Julia tog fram testmetod – och fick ett hektiskt år

När Sverige stängde ner gjorde Umeåforskaren Julia Wigren Byström tvärtom – hon satte full fart. Mitt under brinnande pandemi utvecklade hon en testmetod för antikroppar, startade företag och fick en rad stora uppdrag. Artikeln hittar du här 

Järnlungor och kyrasser från förr

Följ med Life Science Sweden på en resa i den konstgjorda andningens historia. Läs reportaget här.

1500-talskirurgen lindrade slagfältens plågor

”Jag förband honom, Herren helade honom." Med den blygsamma frasen beskrev den franske läkaren Ambroise Paré (1510-90) sitt arbete med sjuka och krigsskadade. Hans banbrytande arbete tog kirurgin flera kliv framåt. Läs vår medicinhistoriska artikel här.

Lyssning i hängmattan

Missa inte heller att lyssna på Life Science Swedens podcast Life Science-podden.

Sommarerbjudande: Just nu finns det möjlighet att prenumerera på Life Science Sweden för halva priset.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.079