23948sdkhjf

Anna Nilsson Vindefjärd om upptäckten som bör få Nobelpriset

Favoriten till årets Nobelpris för Anna Nilsson Vindefjärd, Forska Sverige, är en teknik som fått avgörande betydelse under pandemin, men som också används till mycket annat. En av forskarna bakom har ett namn som är så långt att det är lika bra att börja öva på att säga det redan nu – ifall det blir han som får ta emot den prestigefyllda utmärkelsen i år.

Hösten har krupit sig på och det börjar redan närma sig tillkännagivande av årets Nobelpris. Life Science Sweden frågar varje dag en branschperson om vilken medicinsk upptäckt som de vill se belönad. Först ut är Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare för Forska Sverige.

På frågan om vilken upptäckt som hon helst vill se prisad med den mest prestigefyllda forskningsutmärkelsen blir svaret en teknik som vi bara har sett början på vad den kan användas till – Next Generation Sequencing, NGS, som är en metod för storskalig DNA-sekvensering.

Utan NGS hade vi inte varit där vi är idag i medicinsk förståelse och i vad vi kan uträtta. Den här tekniken har verkligen revolutionerat både biologi och medicin. Genom att vi sekvenserar så otroligt mycket får vi en utökad kunskap om sjukdomar.

Tekniken är grundläggande för personaliserad medicin. Och det faktum att coronaviruset kunde sekvenseras så snabbt har vi den här metoden att tacka för, vilket var avgörande för att snabbt få fram vaccin mot covid-19. Nobelpriset ska vara ”for the good of mankind” och det här är väldigt betydelsefullt för människor.

Som så ofta är det många personer inblandade i medicinska framsteg av den här kalibern. Två personer som skulle kunna bli aktuella om det blir Next Generation Sequencing som prisas är Cambridge-professorerna David Klenerman och Shankar Balasubramanian.

De två gick vidare med sin forskning och kommersialiserade den i ett företag för att tillgängliggöra den för hela världen och därmed öka kunskapen om biologi, sjukdomar och hur vi kan få bättre behandlingar.

Vilket Nobelpris har du glatt dig mest åt tidigare år?

Då vill jag framhålla Emmanuelle Charpentier som fick kemipriset förra året tillsammans med Jennifer Doudna. Det är helt banbrytande hur hon kom fram till funktionen med gensaxen. Tekniken används idag, men den största potentialen finns fortfarande framför oss med att faktiskt kunna bota ärftliga sjukdomar.

Artikeln är en del av vårt tema om Nobelpriset ✨.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.078