Ulrika Lindstrand, förbundsordförande i Sveriges Ingenjörer, tycker att det är sorgligt att kvinnliga ingenjörer får lägre löner än sina manliga kollegor. Foto: Sverige Ingenjörer

Av Karin Winter den 3 november 2021 13:59

Kvinnliga ingenjörer inom kemi- och bioteknik får i snitt lägre lön än deras manliga kollegor. Det visar en lönerapport från fackförbundet Sveriges Ingenjörer.

Ulrika Lindstrand, förbundsordförande, är irriterad över utvecklingen som hon anser går åt fel håll.

– När vi tittar på ingångslönerna på nyutexaminerade ingenjörer generellt skiljer det 1 100 kronor mellan vad en man och en kvinna får i ingångslön. Det är tyvärr en ökning. För några år sedan låg ingångslönerna ganska nära varandra.

Hon fortsätter:

– Våra arbetsgivare väljer att sätta olika löner redan när de utexaminerade tar sitt första jobb, trots att skillnaden i kompetens då får anses obefintlig.

Varför ser det ut så här?

– Det finns inget lätt svar. Vi undrar ju det också med tanke på de lagkrav som finns på att det inte ska finnas osakliga löneskillnader, säger hon.

Vad det kan bero på kan man bara resonera om, menar Ulrika Lindstrand – kanske vill arbetsgivaren ha så mycket kompetens för så låg lön som möjligt.

– När vi tittar på vad kvinnor förväntar sig att få i lön, ser vi att de förväntar sig mindre än vad männen förväntar sig. Det syns på lönerna och det gapet finns kvar fem år senare. Jag tycker att det är beklämmande att våra arbetsgivare inte ser till att manliga och kvinnliga ingenjörer har samma ingångslön. Vi måste ha samma bas att utgå ifrån eftersom det är så svårt att rätta till de osakliga löneskillnaderna längre fram.

Vad behöver göras för att jämlika ingångslöner ska bli verklighet?

– Arbetsgivaren måste ta ett större ansvar. Kvinnor och män ska ha samma möjlighet till en bra karriär och en bra löneutveckling. Och då krävs samma ingångslöner. Arbetsgivarna måste ta ansvar för att det är kompetens de betalar för och inget annat. Det borde vara självklart med en policy om lika ingångslön för båda könen. Det är egentligen så självklart.

Är du förvånad över att det fortfarande ser ut så här?

– Både ja och nej. Jag är inte förvånad över att det fortfarande finns ett gap. Det har funnits under så lång tid och det är svårt att åtgärda. Däremot är jag förvånad över att skillnaderna fortsätter att öka, när det kommer till ingångslönerna. Det finns ingen som helst anledning till att det ska se ut så.

Civilingenjörsyrket är placerad på andra plats i arbetsförmedlingens framtidsyrken för 2021 – med andra ord behövs ingenjörer i många branscher och Ulrika Lindstrand kan inte förstå att man då inte betalar de kvinnliga ingenjörerna samma löner.

– Det ger helt fel signaler. Varför ska du välja ett yrke där du vet att du får en lägre lön som kvinna?

Generellt för civilingenjörer finns det 55 procent kvinnor inom kemi- och bioteknikinriktningen. Men kvinnornas lön ligger på 91 procent av männens lön. För högskoleingenjörer är skillnaden ännu större. Där finns 64 procent kvinnor men de har bara 89 procent av männens lön.

– Det är sorgligt. Det är ovärdigt Sverige som slår sig för bröstet som ett jämställdhetsland.

Går det att få lönerna jämlika?

– Jag hoppas det. Genom att vi gör de här rapporterna kan vi väcka uppmärksamhet och få igång en diskussion. Genom att belysa situationen om och om igen kan vi se till att stänga det här gapet. Det här gör mig riktigt irriterad. Tyvärr visar vår rapport att det inte är unikt för branschen.

Artikeln är en del av vårt tema om Intervju.