23948sdkhjf

Jan Nilsson i KVA:s expertgrupp: ”Illa att sprida förutfattade teorier om postcovid”

Det är viktigt att forskning bedrivs för att klargöra orsakssambanden om hur postcovid uppstår, framhåller Jan Nilsson, professor i Vetenskapsakademiens expertgrupp om covid-19. Hör honom prata om postcovid i Life Science Swedens videointervju.

Tidigare idag, tisdag, presenterade Kungliga Vetenskapsakademiens expertgrupp om covid-19 sin slutrapport. En av de medverkande var Jan Nilsson, överläkare vid Skånes universitetssjukhus och professor i kardiovaskulär forskning, immunitet och ateroskleros.

Han kunde konstatera att svensk sjukvård har gjort ett ur många aspekter gott arbete under pandemin och framhöll särskilt att vårdpersonal gjort storartade insatser. Men han redogjorde också för undanträngningseffekter i sjukvården under den första vågen, vilket drabbade bland annat äldre personer. En av de åtgärder han vill se för att det inte ska upprepas är att skyddsutrustning finns tillgänglig för vårdpersonal när en smitta nästa gång snabbt sprider sig.

Han tog också upp postcovid, långtidscovid, och talade om det stora problem som det innebär för många människor. Där anser han att sjukvården – till skillnad från vad gäller de akuta fallen – i många avseenden har misslyckats och att många patienter i den gruppen inte har fått det stöd som de behövt. I en intervju med Life Science Sweden efter presentationen framhåller han betydelsen av forskning om långtidscovid.

– Det är oerhört viktigt att vi kan bedriva forskning för att klargöra vad orsakssambanden är, hur vi kan ställa diagnos och framför allt hur vi ska behandla de här symtomen, säger han.

Ännu är mycket oklart om orsakerna till postcovid, men en möjlig förklaring är att det uppstår autoimmuna reaktioner som orsakar symtomen. En annan hypotes är att det finns kvarvarande infektioner som angrips av immunsystemet efter infektionen. Det kan i sin tur leda till kronisk inflammation, enligt Jan Nilsson.

En teori som har torgförts av en del läkare är att postcovid till stor del bör förklaras med psykologiska orsaker och det har talats om en kultursjukdom. Det här har bemötts av patientföreningen för dem som drabbats av covid-19, som har påtalat att många medlemmar anser att dessa påståenden är stötande. Jan Nilsson är tydlig med att teorierna om att psykiska orsaker till symtomen inte är något han eller Vetenskapsakademiens expertgrupp står bakom.

– Det är illa att sprida den typen av förutfattade teorier när vi ännu vet så lite om orsakerna till symtomen, säger han.

De är forskarna i KVA:s expertgrupp

Ordförande i expertgruppen är Staffan Normark, professor i molekylär mikrobiologi och smittskydd vid Karolinska institutet.

Övriga ledamöter:

Anders Hallberg, professor i läkemedelskemi vid Uppsala universitet. Tidigare rektor för Uppsala universitet.
Ari Helenius, professor i biokemi, ETH (Swiss Federal Institute of Technology), Zürich
Jan Holmgren, professor i medicinsk mikrobiologi, Göteborgs universitet.
Gunilla Karlsson Hedestam, professor i vaccinimmunologi, Karolinska institutet.
Annika Linde, adjungerad professor emerita i klinisk virologi, Karolinska institutet. Tidigare statsepidemiolog.
Maria Masucci, professor i virologi, Karolinska institutet.
Jan Nilsson, professor i experimentell kardiovaskulär forskning, Lunds universitet.

Expertgruppen har även haft en referensgrupp med flera namnkunniga forskare från olika områden kopplade till pandemin, bland andra psykologiprofessorn Emily Holmes och Karolinska institutets tidigare rektor Hans Wigzell.

Artikeln är en del av vårt tema om WEBB-TV.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.109