Fritextsökning
Artiklar per år
-
”Magsårsmedicinen” viktigare än många tror
”Trots att det finns många andra oerhört viktiga medicinska innovationer var valet självklart när vi gick igenom nomineringarna”, skriver Life Science Swedens chefredaktör Samuel Lagercrantz i en ledare där han kommenterar tidningens rankning av moderna svenska medicininnovationer.
-
Magmedicinen som blev 90-talets största blockbuster
Redan 1979 syntetiserades omeprazolmolekylen. Men det kom att dröja många år innan dåvarande Astra hade ett godkänt läkemedel. När det väl skedde fanns en tablett som kom att hjälpa miljontals människor i världen – och slå alla försäljningsrekord.
-
Medtech-bolag ställer om – patienter som vilken konsument som helst
Patienter hanterar sin hälsa på samma sätt som de bokar resor eller nätshoppar, enligt en ny rapport. Nu lägger flera medtech-bolag om sin strategi.
-
ALS – När kroppen har gett upp men hjärnan finns kvar
Nervsjukdomen ALS berövar patienten gradvis kontrollen över musklerna, och till sist även talet. Men ögonen fortsätter att fungera, och med hjälp av bland annat en svenskutvecklad uppfinning kan kommunikationen med omvärlden fortsätta. "Det är deras fönster mot världen", säger ALS-forskaren Caroline Ingre.
-
Topplista innovationer: Ögonbehandling blev fjäder i hatten för Pharmacia
Från komplicerad och ibland riskabel operation till rutinåtgärd. Pharmacias injektionsvätska Healon blev omvälvande för ögonkirurgin.
-
Astra Zeneca i topp när naturvetare inom life science ska välja arbetsgivare
Fast anställning, varierande arbetsuppgifter och flexibla arbetstider är vad naturvetare inom life science helst vill erbjudas av sina arbetsgivare. Och flest tror att de hittar detta hos Astra Zeneca, enligt en undersökning bland Naturvetarnas medlemmar.
-
Frågor och svar om Life Science Swedens innovationsrankning
-
Topplista innovationer: Skarpsinnig forskningschef bäddade för svensk-amerikansk framgång
Svenska Kabi var inte riktigt som andra läkemedelsbolag. Det hade sitt ursprung i bryggerinäringen, var biologiskt inriktat och delägdes av staten. Genom en djärv och tidig satsning på genteknik lyckades bolaget i slutet av 1980-talet få fram en verklig succé: tillväxthormonet Genotropin.
-
Vd-byte på Link Medical
Kontraktsforskningsbolaget Link Medical har utsett Sissel Lønning Andresen till ny verkställande direktör. Hon kommer närmast från nio år som vd på Pfizer Norge, och tillträder sin nya tjänst vid årsskiftet.
-
Prisas för arbete mot antibiotikaresistens: “Behöver pumpa ut nya molekyler”
Professor Otto Cars får en hedersutmärkelse för sitt arbete med att bromsa utvecklingen av antibiotikaresistens – och han är långt ifrån färdig: “Vi måste tänka större, inrätta ett globalt institut där många forskare får stora resurser”.
-
Flyttar gränser för gen- och cellterapi
”Vi är bra på att vara innovativa och flytta gränser inom gen- och cellterapi och den här studien symboliserar det på ett tydligt sätt”, säger Evelina Vågesjö, vd för Ilya Pharma, om den kliniska studie som företaget startar nästa år.
-
Spermosens tar in 24 miljoner – ska lansera ny diagnostik inför IVF
“En banbrytande produkt som kan hjälpa miljontals drabbade av ofrivillig barnlöshet”. Så beskriver bolaget Spermosens en ny mätmetod för män som företaget uppger ger bättre chans vid IVF-behandling.
-
Dynamic Codes vd slutar
Diagnostikföretaget Dynamic Codes vd Louise Nylén har beslutat sig för att lämna sin post.
-
Vårt jobb är att ta höjd för det osannolika
"Rymdfärder och läkemedelsutveckling har många likheter. De är hårt reglerade verksamheter där minsta misstag kan få ödesdigra konsekvenser", skriver Anna Törner i en krönika.
-
Klaria tar in finansiering inför ansökan i EU: "Står inför ett transformativt år"
Klaria Pharma har beslutat om en nyemission på upp till 74 miljoner kronor. Syftet är att finansiera fortsatt utveckling och kommersialisering av företagets alginatfilm för drug delivery via munslemhinnan.
-
Han går på djupet med topikala beredningar
Topikala produkter inom läkemedelsutveckling är en växande marknad, enligt Zelmics vd David Sagna, och för att hålla jämna steg med utvecklingen väntar företaget på godkännande för sin nya GMP-anläggning.
-
Neanderthal genes and Nobel Prize in a popular lecture at Bioscience
An inherited gene variant from our ”evolutionary cousins” – the extinct Neanderthals – may affect how our bodies break down certain drugs. “It’s only a matter of time before we actively start screening for it,” said KI researcher Hugo Zeberg when describing the study at Bioscience 2022.
-
Bioarctic får USA-patent för transportmetod i hjärnan
Det svenska forskningsbolaget Bioarctic har beviljats patent i USA för sin plattform för transport av biologiska läkemedel över blod-hjärnbarriären.
-
Rekordutdelning från Cancerfonden – över 230 projekt beviljas anslag
Cancerfonden har beslutat att dela ut ytterligare 815 miljoner kronor till ett stort antal projekt. Störst tilldelning får cancerforskningen vid Karolinska institutet.
-
EQL utlicensierar melatoninprodukt i Sydeuropa
Lundbaserade EQL Pharma har tecknat ett avtal om utlicensiering av sin egenutvecklade produkt Mellozan (melatonin) för vad man kallar "två stora sydeuropeiska marknader".
-
Guard Therapeutics beviljas snabbspår av FDA för njurbehandling
FDA har beviljat det svenska biotech-bolaget Guard Therapeutics "Fast Track" för läkemedelskandidaten RMC-035 för behandling mot akuta njurskador.
-
Svenskt genombrott inom Alzheimers i fokus på Bioscience: "Äntligen har vi fina data"
Behandlingar mot Alzheimers sjukdom hör till det hetaste just nu inom läkemedelsutveckling. Två svenska forskningsbolag med stora ambitioner – och framgångar – inom området deltog vid tisdagens konferens Bioscience 2022 på Life City i Hagastaden.
-
Jätteregister ska ge bättre mammografi: "AI kommer att vara en fantastiskt arbetskollega"
Ett digitalt bildarkiv med över en halv miljon mammografier tagna i Malmö ska utmana artificiell intelligens, AI, att upptäcka bröstcancer i ett tidigare skede. Men inte för att ersätta röntgenläkarnas mänskliga bedömning, utan för att komplettera den.
-
"Vi behöver tro på en hoppfull framtid"
Fram till för bara några få år sedan – precis före pandemin – stod stjärnorna rätt och alla momentum pekade unisont i en positiv riktning. Framtiden var vår stora religion och fler än bara optimister såg ljust på framtiden. Sen kom pandemin, kriget, energikrisen och med dem började fler att vackla i sin tro på framtiden, skriver Björn Arvidsson i en krönika.