23948sdkhjf

Magmedicinen som blev 90-talets största blockbuster

Redan 1979 syntetiserades omeprazolmolekylen. Men det kom att dröja många år innan dåvarande Astra hade ett godkänt läkemedel. När det väl skedde fanns en tablett som kom att hjälpa miljontals människor i världen – och slå alla försäljningsrekord.

Magsårsmedicinen Losec blev en av Astras allra största framgångar någonsin. Men det
var till att börja med ingen given succé. Tvärtom. Det låg decenniers arbete bakom läkemedlet och flera gånger såg det ut som att det inte skulle bli något av det som kallades för gastrinprojektet.

Själva substansen omeprazol framställdes första gången i slutet av 1970-talet. Det var en milstolpe för forskare vid Astra Hässle och vid Göteborgs universitet som länge forskat kring kopplingen mellan syrasekretion och magsår.

Men en substans är förstås långt ifrån ett färdigt läkemedel och måste passera många tester och studier innan den ens får börja prövas på människor.

I mitten av 1980-talet hade det då decennier gamla forskningsprojektet ändå börjat få vingar. Det såg ljust ut. Kanske fanns ett godkännande inom räckhåll. Då kom ett bakslag som ingen på Astra hade räknat med. Djurförsök i USA visade att Losec orsakade cellförändringar i magsäcken hos råttor. Alla kliniska försök på människor fick avslutas. Stämningen på Astra var tryckt.

Här kommer en av de många personer som varit avgörande för Losecs framgångar in i bilden. Det var Niilo Havu, docent i patologi som rekryterats till Astra från Umeå universitet, som ryckte ut.

Han satte sig på ett plan till USA för att besöka det kontraktslaboratorium som utfört studierna. Väl där kunde han konstatera att cellförändringarna var godartade och att de inte kunde drabba människor.

– Han räddade utvecklingen av Losec från att läggas ner, konstaterar Staffan Ternby, som
under tidpunkten och många år framöver var kommunikationsdirektör hos den svenska läkemedelsjätten.

1988 blev Losec godkänt i Sverige och i flera andra länder. Läkemedlet blev allt mer etablerat och nu verkade succén vara ett faktum.

Men då tog utvecklingen en ny vändning som skapade huvudbry för Astra. På andra sidan jorden, i Australien, hade forskare upptäckt att magsår orsakas av bakterien Helicobacter pylori. Det ledde till slutsatsen att magsår bör behandlas med antibiotika.

Lars Fändriks, professor vid avdelningen för kirurgi vid Göteborgs universitet, beskriver det
som att det blev en strid mellan två falanger. Han minns när han var på en stor kongress i Australien där båda sidor var representerade med ungefär lika många deltagare. På ena sidan fysiologer, invärtesmedicinare och kirurger som talade sig varma för Losec. På andra sidan bakteriologer och immunologer som höll på teorin om Helicobacter.

– Det blev två grupperingar som inte nådde varandra, säger Lars Fändriks och berättar att han och de andra Losec-anhängarna kallade forskarna som stödde de nya rönen för helicomaniacs.

Vid den här tiden hade Losec redan etablerats som en framgångsrik behandling medan forskningen om bakteriers koppling till magsår fortfarande var i sin linda.

Rivaliteten mellan de två falangerna blev inte långvarig. Snart gick båda sidorna ut som segrare och kunde vara mer än nöjda. Förståelsen för att både omeprazol och antibiotika är viktiga för hjälpa patienter med magproblem etablerades. Forskarna bakom upptäckten att magsår orsakas av Helicobacter fick Nobelpriset år 2005. Och Losec blev en svensk
miljardsuccé. År 1996 blev det världens mest sålda läkemedel och behöll den positionen i många år framöver.

– I början på 80-talet hoppades vi på Astra att Losec skulle bli en ”miljardprodukt”, men det överträffades med råge, konstaterar Staffan Ternby.

Losec kom att kallas för en ”magsårsmedicin”, men fick ännu större användning mot refluxesofagit, det vill säga halsbränna och sura uppstötningar, än mot just magsår.

20 år efter lanseringen hade läkemedlet sålts för cirka 440 miljarder kronor. I ekonomiska termer råder det ingen tvekan om att det är den största svenska exportsuccén någonsin inom life science. Men framför allt har omeprazol hjälpt miljontals människor till bättre
hälsa och totalt förändrat hur patienter med mag- eller matstrupsproblem behandlas.

– När jag började som kirurg opererade vi bort delar av magsäcken eller vagusnerverna för att minska syraproduktionen. Det var ett av de vanligaste ingreppen som vi gjorde. Nu är all den kirurgin borta, bortsett från några enstaka operationer om året då personer drabbats av akuta magblödningar, säger Lars Fändriks.

Utvecklingen av Losec pågick under lång tid och ett stort antal forskare har på olika sätt varit
delaktiga. Kirurgen Lars Olbe på Sahlgrenska sjukhuset, apotekaren Ivan Östholm, veterinären Sven-Erik Sjöstrand och forskningschefen Enar Carlsson på Astra är några av
dem som brukar nämnas.

LIFE SCIENCE SWEDEN RANKAR SVENSK MEDICINSK INNOVATION

Life Science Sweden fyller 20 år – och firar med att ta fram en topplista över vilka vi tycker är de 20 viktigaste nutida svenska innovationerna inom medicinområdet.

Idag, tisdag, (29/11-2022) publicerar vi hela rankningen på webben, och i tidningen som utkommer denna vecka kan du läsa mycket mer om varje enskild uppfinning.

Losec 
Rankning: plats 1.
Företag: Astra.
Innovatörer: Ivan Östholm, Sven-Erik Sjöstrand, Enar Carlsson på Astra, Lars Olbe vid Göteborgs universitet/Sahlgrenska sjukhuset, m fl.

Frågor och svar om Life Science Swedens innovationsrankning

Hela rankningen - topp 20

Samtliga artiklar om rankningen

Artikeln är en del av vårt tema om Topp 20 innovationer.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Medlemsnytt
Se alla medlemsnyheter
Mest läst
Senaste nytt
Se senaste nytt
Utvalda artiklar
Utvalda nyheter från förstasidan
Läkemedel mot Parkinsons sjukdom ingår nu i högkostnadsskyddet
Kartläggning: Myt att life science-bolagen flyr utomlands
Capitainer startar samarbete med Astra Zeneca
Positivt EU-utlåtande för ny behandling mot psoriasis
Gynnsamma fas I-data för Active Biotechs ögondroppar
Andra Nordiska Medier
Rent
MedTech Magazine
Recycling

Sänd till en kollega

0.11