Fritextsökning
Artiklar per år
Innehållstyper
-
Nytt sätt att förbygga infektion?
Ett nytt sätt att förebygga infektion och inflammation utan antibiotika. Det kan forskare i Lund vara på spåren.
-
Antikropp mot Parkinsons
Danska läkemedelsbolaget Lundbeck tar sitt tredje potentiella läkemedel mot Parkinsons sjukdom till klinik.
-
Hon tar över på Astrazeneca
När tidigare vd:n går till Svenskt näringsliv tar Katarina Ageborg över posten hos läkemedelsjätten.
-
Avslöjande siffror i rapport om vården
Den nya rapporten Future Health index som görs årligen av Philips visar att svensk vård fungerar bra, men flera länder är bättre. Bristen på teknik pekas ut som det stora problemet av hela panelen under debatt i Almedalen.
-
Almedalen: bilderna, åsikterna, människorna
Bland runstenar och fornlämningar diskuterades AI, framtidens IT-system i vården och hur modern medicinteknik kan hjälpa människor på liv och död. En talande miljö menade flera av de namnkunniga deltagarna på Medtech Café i Almedalen.
-
Därför väljer vissa alkohol
Mekanismen bakom varför vissa väljer alkohol framför friska belöningar är hittad. Förändringar i ett signalsystem i hjärnan bidrar till utveckling av alkoholberoende hos råttor. Fynden pekar mot att det fungerar på liknande sätt även i människor.
-
"Jag önskar att forskningsministern vore mer insatt"
Mer pengar och mer grundforskning. Så sammanfattar professor Bengt Winblad vad som måste till för att vi ska lyckas lägga hela alzheimerpusslet. Andra länder springer om Sverige och politikerna förstår inte varför.
-
Allas vinst - allas ansvar
Med det permanenta life science-kontoret på plats är det dags för hela branschen att bidra, skriver Anders Blanck.
-
Framtidens Life Science kräver innovativ kompetensförsörjning
Så ska kompetensbehovet matchas med utbudet på framtidens arbetsmarknad
-
Nu är det drag i life science-Sverige!
Det går bra nu för life science-branschen, skriver Swedenbios policychef Helena Strigård.
-
Alla kan inte få lika vård överallt - vi måste bli rörligare
Chefredaktör Hanna Brodda om rörligare patienter.
-
Officiellt: Han är Svenskt Näringslivs nya vd
Kommer närmast från läkemedelsjätten Astra Zeneca.
-
Långsam återhämtning efter utläkt hepatit C
Med nya läkemedel kan de flesta patienter med hepatit C botas men förändringar i immunförsvaret finns kvar flera år efter att infektionen har läkt ut.
-
Sämre med rökande mormor
Barn löper ökad risk att drabbas av astma om mormor har rökt under sin graviditet, även om barnets mamma är helt rökfri. Däremot har det ingen betydelse om barnets farmor har varit rökare.
-
Stort intresse för Tbc-diagnostikföretag
Det blev 10 miljoner kronor in till kassan för utvecklandet av tuberkulos-test.
-
Region Skåne delar ut Naloxon
Region Skåne ska på bred front dela ut läkemedlet Naloxon för att minska dödligheten till följd av opioidöverdoser.
-
Tång ska boosta tarmfloran
I Sverige äter vi inte alger i någon högre grad, men i ett nytt projekt ska forskare undersöka nya användningsmöjligheter.
-
Håravfallsstudie fullrekryterad
Follicums fas II-studie för behandling av håravfall är fullrekryterad. Studien genomförs i Tyskland.
-
Krisläge för läkemedelsprövningar
Antalet startade läkemedelsprövningar i Sverige halverades mellan 2004 och 2016. Detta visar Forska Sveriges årliga lägesrapport.
-
Kärlekens kemi
Urban Fagerholm, docent i farmaci, har på ett vetenskapligt vis i sin nya bok tagit sig an det kanske viktigaste ämnet för mänskligheten – kärleken.
-
Ineffektiv fettnedbrytning kan ge övervikt
Trots liknande livsstil blir vissa överviktiga medan andra förblir normalviktiga. Nu har forskare hittat en mekanism i fettvävnaden som kan förklara denna skillnad.
-
Delfinen – en fena på ultraljud
Evolutionen har gjort delfiner fenomenalt duktiga på att använda ultraljud för att orientera sig och kommunicera. Ny kunskap om hur de gör kan leda till skarpare medicinska ultraljudsbilder.
-
Inte bättre – bara dyrare
Höftproteser med mineralbeläggning håller inte längre än de utan. Det visar en registerstudie gjord vid Akademiska sjukhuset.
-
De hittar hjärncellerna där vi blir arga
Hög aktivitet i en tidigare relativt okänd grupp nervceller i hjärnan kan kopplas till aggressivt beteende i möss. Dessutom kunde forskarna styra aggressionen genom att stimulera eller hämma dessa celler.