Svårt att få pengar till malariaforskning efter regeringsbeslut
Rektorer på universitet såsom Karolinska institutet och Umeå universitet gick ut och uttryckte sitt missnöje tidigare i somras när regeringen meddelade att de beslutat att dra in Vetenskapsrådets anslag till utvecklingsforskning. I en debattartikel i Aftonbladet undertecknad 606 forskare på området skriver de att beslutet är ”förödande”.
Läs också: Nytt regeringsförslag om förstärkt FoU-avdrag
En av de forskare som sökt årets anslag var Kristina Persson, forskare vid Lunds universitet. Ansökan gällde ett projekt som går ut på att studera malaria i Uganda.
– Vi ska försöka ta reda på hur man blir immun mot malaria eftersom man måste ha sjukdomen 10 till 15 gånger innan man får immunitet. Man försöker utveckla vaccin mot malaria men de fungerar inte riktigt bra än och en stor del av orsaken tror jag beror på att man ännu inte förstår hur man utvecklar immunitet, säger hon till Life Science Sweden.
Hon fortsätter:
– Vi samarbetar med ett universitet i Uganda då det tyvärr inte är någon bristvara på malariapatienter där borta.
Kristina Persson har tidigare sökt bidraget hos Vetenskapsrådet vilket enligt henne är ett av de få större bidragen som går att få för projekt rörande medicinsk utvecklingsforskning.
– Det är svårt att hitta finansiering för malariaforskning på andra sätt. Om man håller på med cancer eller hjärt- och kärlsjukdomar så finns det stora fonder som man kan söka bidrag från. Medicinsk forskning om parasiter som drabbar länder som inte är Sverige är svårare att få på annat håll.
När beslutet annonserades hade Kristina Persson redan hunnit skicka in en ansökan gällande projektet.
Läs också: Strålning och immunterapier i fokus när Cancerfonden stödjer 29 forskare
– Att man redan har skickat in en ansökan och att folk har ägnat mycket tid åt att skriva ansökningar och så säger man att inga får pengar, det har jag aldrig varit med om någonsin. Jag hade kunnat ha något bättre förståelse om man hade sagt att man drar in det från nästa år.
Bakgrunden till beslutet att dra in anslaget är kriget i Ukraina, uppger biståndsministern, Johan Forsell (M), i en debattartikel i Aftonbladet, vilken Life Science Sweden blir hänvisade till av ministerns pressekreterare när vi söker honom för en kommentar.
”Biståndsmedel är en begränsad resurs som alltid förenas med svåra avvägningar eftersom det i grunden går till goda ändamål. Jag är dock trygg i min bedömning att svenska biståndspengar gör större skillnad i mottagarländer, än här hemma i Sverige” skriver Johan Forsell i debattartikeln.
Kristina Persson menar att utvecklingsforskning och denna typ av riktade bidrag även behövs för att kunna bygga långsiktiga samarbeten och kunskapsutbyten med forskare utomlands.
– Det har ju också sekundära effekter. I höst kommer jag skicka ner två läkarstudenter till min samarbetspartner i Uganda. Där kommer de få lära sig saker som de har väldigt mycket nytta av som blivande läkare hemma i Sverige.
Utvecklingsforskning
Utvecklingsforskning är sådan typ av forskning som har betydelse för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling i låginkomstländer. Forskningen berör en mängd olika områden och discipliner som exempelvis politik, biodiversitet, migration och antibiotikaresistens.
Källa: Vetenskapsrådet
