Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill samarbeta med alliansen inför höstens forskningsproposition
Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill vara med och påverka forskningspropositionen som ska presenteras i höst.
“För att företag och offentlig sektor ska få de bästa förutsättningarna att utvecklas och ligga i framkant, behöver politiken för forskning och innovation vara stabil, långsiktig och förutsägbar över längre tid än en mandatperiod eller en regeringskonstellation” skriver Magdalena Andersson och Per Bolund i artikeln.
Magdalena Andersson och Per Bolund skriver att “det faktum att vi gör andra ekonomiska prioriteringar än regeringen, inte bör hindra oss från att försöka mötas i frågan om förutsättningarna för den framtida forskningen”. Artikelförfattarna påpekar att både Socialdemokraterna och Miljöpartiet är beredda att delta i samtal med regeringen om forsknings- och innovationspropositionen och lyfter samtidigt fyra utmaningar de anser är bör analyseras, nämligen:
1. Riskkapitalets betydelse. I dag upplever många svårigheter med att få loss riskkapital för forskning och innovationer, bland annat eftersom det statliga riskkapitalsystemet är uppdelat på flera olika aktörer och därför ofta upplevs som snårigt och ineffektivt. Det är värt att fundera över om systemet kan ses över för att effektivisera det statliga riskvilliga kapitalet, med fokus på att möta behov av finansiering i tidigare faser.
2. Vikten av varierad forskning. Det är grundläggande att inte skapa en falsk motsättning mellan forskarinitierad grundforskning och behovsmotiverad och näringslivsnära forskning och utveckling. Det är balansen mellan dessa som skapar dynamik och framsteg. Den naturliga vägen för en kunskapsnation är att ta till vara sina medborgares kreativitet genom utbyggda högskolor och universitet. Då måste forskningsresurserna vara stora.
3. Starkare samverkan. Samverkan mellan stat, akademi och näringsliv är en nyckel för att driva på och sprida innovationer. Forskning som lärosäten ser som intressant att göra tillsammans med näringsliv eller offentlig sektor ska givetvis kunna bedrivas i samverkansform. Det finns därför behov av att se över hur den forskarinitierade samverkan mellan lärosäten och näringsliv kan premieras.
4. Rörlighet mellan akademi och övrig arbetsmarknad. Det räcker inte att få in människor på universitet och högskolor. Det omgivande samhället måste också få ta del av det som händer där inne. Att människor enkelt kan röra sig mellan akademi, offentlig sektor och näringsliv stimulerar innovationer och sprider dem till fler områden. Därför behövs strategier för att främja ökad rörlighet för forskare mellan akademin och övriga arbetsmarknaden.
