"I de statliga styrinstrumenten måste krav ställas på att deltagande i forskning är en central del av sjukvårdens uppdrag"
Det känns väldigt relevant att kunna ägna min första krönika här i Life Science Sweden åt de förhoppningar och nya utmaningar som detta innebär.
Regeringen har nu i höst i flera olika sammanhang visat att de har lyssnat och att de har förstått den allvarliga situationen för life science i Sverige, och att det behövs krafttag för att inte tappa ytterligare – och förhoppningsvis också återta position och framtidstro. En storsatsning på forskning och utveckling med fokus på life science har presenterats. För oss i den forskande läkemedelsindustrin är det särskilt glädjande med signalerna om behovet av att förhindra raset för den kliniska forskningen och i antalet kliniska prövningar. Här har vi ännu inte sett alla detaljer, dessa kommer att presenteras i den kommande forsknings- och innovationspropositionen.
Dessutom har regeringen aviserat en påtagligt sänkt bolagsskatt. Det är en viktig signal till all näringslivsverksamhet – men Sverige tar också med detta ett litet steg till mot att få den konkurrenskraftiga miljön för forskningsintensiva företag som vi behöver. Den internationella konkurrensen är mördande och många länder gör denna typ av satsningar på life science. Det är bra att Sverige nu går i rätt riktning.
Gott så. Men hur tar vi då dessa goda initiativ vidare? Mycket av de stora satsningar som regeringen presenterat går till akademi och institutioner för grundforskning. Men klinisk forskning är också en central del av life science. Det är steget vidare för att utnyttja grundforskningens rön i verkliga, användbara och godkända produkter och tekniker, för sjukvården och patienterna. Och sjukvården är just den centrala aktör som vi i life science-industrin behöver få med på forskningsvagnen på ett bättre sätt än hittills. Men då krävs en rad åtgärder. I de statliga styrinstrumenten måste krav ställas på att deltagande i forskning är en central del av sjukvårdens uppdrag. Sjukvårdens deltagande i klinisk forskning bör mätas genom öppna jämförelser. Ersättningsmodeller och vårdavtal kan användas för att i högre grad premiera sjukvården för medicinska resultat. En ständig strävan mot bättre resultat är en grundförutsättning för en forskningsinriktad sjukvård.
Sverige måste också bli bättre på att tidigt införa och utvärdera nya medicinska innovationer och tekniker. I dag halkar vi efter, landstingen fokuserar alltför mycket på prispress i stället för att sätta kvalitet, patientnytta och kostnadseffektivitet främst. Och slutligen, sjukvårdens inköp bör vara bredare än bara ”pillret”. Utnyttja företagens kompetens kring sina produkter bättre – för utbildning, implementering och uppföljning.
Det har skett något viktigt i Sverige och för svensk life science. Nu är det upp till alla berörda att gå vidare på den inslagna vägen.
Anders Blanck, vd för Läkemedelsindustriföreningen Lif.
