23948sdkhjf

Samband mellan korruption och antibiotikaanvändning

En färsk studie från Göteborgs universitet visar att europeiska regioner med stor korruption också har en större användning av antibiotika.

Bakteriers antibiotikaresistens är en av mänsklighetens största utmaningar. En alltför utbredd och generell användning av antibiotika kan skynda på resistensutvecklingen betydligt. I en alldeles ny studie från Göteborgs universitet har Björn Rönnerstrand och Victor Lapuente undersökt om det finns några samband mellan graden av korruption och hur mycket antibiotika som används i olika regioner i Europa. Resultatet är slående. Ju mer korruption, desto större antibiotikaanvändning.

– Resultaten indikerar att

korruption kan ha lika stor, eller större, betydelse som exempelvis graden av demokrati eller hur mycket samhället spenderar på sjukvård. Andelen personer som uppger sig ha konsumerat antibiotika är tydligt mindre i regioner med låg korruption, säger Björn Rönnerstrand.

Variationen i antibiotikaanvändning är alltså stor mellan regioner, precis som förekomsten av resistenta bakterier. Men det tycks inte som om det finns medicinska skäl som kan förklara mönstren.

– Tidigare har forskare tittat på detta och funderat kring om kulturella, sociala eller institutionella faktorer kan förklara den här stora variationen. En studie har tidigare visat att så kallad institutionell kvalitet kan vara en förklaring till resistensutveckling i olika länder.

Genom ett korruptionsindex, som utvecklats vid Göteborgs universitet, har den svenska studien kunnat använda en finare skala och titta på regioner istället för länder. Indexet har skapats genom att människor fått besvara frågor om sina egna erfarenheter av korruption i olika former. Resultatet blev alltså tydligt.

– Sambandet är starkt och det håller även om man räknar in till exempel ekonomiska faktorer, förekomsten av läkare och ålderssammansättning, säger Björn Rönnerstrand.

En sådan här studie kan egentligen inte avgöra om det är korruptionen som orsakar den förhöjda användningen av antibiotika, påpekar Björn Rönnerstrand. Men det finns goda skäl att tro att de verkligen hänger ihop.

– Existensen av en läkemedelsmarknad tillsammans med varje läkares rätt att självständigt bestämma vilka mediciner och i vilken mängd en patient behöver, ökar möjligheterna för missbruk. Det finns tidigare forskning som menar att relationer mellan industri och läkare kan leda till övermedikalisering. Det behöver inte vara något illegalt, men det kan skapas känslomässiga eller ekonomiska band som spelar roll, säger Björn Rönnerstrand.

Ju större korruption som finns i en region, desto svårare har också myndigheterna att styra läkarnas arbete. Man har mindre kontrollverksamhet och transparensen i verksamheterna är mindre. De regler man sätter upp för att begränsa förskrivningen av antibiotika får helt enkelt sämre genomslag.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Se senaste nyhetsbrevet ???id_11737???

Sänd till en kollega

0.141