Naturvetarna: Två miljoner kan få vänta på provsvar
Innan pandemin gjordes cirka 73 miljoner analyser per år – vilket motsvarar ungefär 200 000 prover per dag. När pandemin drog in över världen och Sverige, ökade dessa med drygt 33 000 PCR-tester och antigentester ytterligare per dag. Underbemanning och den ökade arbetsbördan gör att Naturvetarna nu varnar för att två miljoner människor kan få vänta på provsvar.
– Det har talats mycket om vårdskulden efter pandemin. Eftersom merparten av besöken i vården kräver någon form av diagnostik har vi också en diagnostikskuld, säger Per Klingbjer, förbundsdirektör för Naturvetarna i ett pressmeddelande.
Naturvetarna vill nu se samlade åtgärder för att Sverige ska få en effektiv diagnostik. Det har blivit tydligt, enligt Naturvetarna, att diagnostiken spelar en nyckelroll i modern sjukvård – något som blev tydligt under pandemin. PCR-testningen tog cirka 500 heltidstjänster i anspråk under 2021. Det kunde uppnås på grund av övertid, externt upphandlade aktörer och omprioriteringar i vården.
Omprioriteringarna i vården under pandemin gjorde att drygt 15 procent av befolkningen fick sin vård ombokad eller uppskjuten. Utöver det var det många som avstod från att söka vård, enligt en rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. I siffror betyder det att mellan 1,9 till 2,6 miljoner människor kan vara i behov av diagnostik.
Färre personer blev diagnostiserade med cancer under 2020, jämfört med de tre föregående åren. Enligt statistik från Socialstyrelsen fick cirka fem procent färre en cancerdiagnos under 2020, vilket motsvarar cirka 3 600 personer. Det ser dock olika ut i Sveriges 21 regioner.
Vad som däremot ser relativt jämt ut i regionerna är den ansträngda arbetssituationer för biomedicinska analytiker, enligt Per Klingbjer. I en undersökning gjord av Naturvetarna svarade 8 av 21 regioner att 135 personer sagt upp sig och ytterligare 36 har gått i pension. Sju regioner saknar medarbetare på 56 tjänster.
– Det saknas behöriga sökande till utlysta tjänster, i en del labb kan två tredjedelar av personalstyrkan vissa dagar bestå av extraintagna pensionärer, och anställda kan bli schemalagda på andra orter. Vid avgångsintervjuer anges för låg lön som den viktigaste eller näst viktigaste orsaken till missnöje, säger Per Klingbjer.
Han fortsätter:
– Genom att skapa fler vägar till arbete inom diagnostiken kan vi minska arbetsbelastningen. Det måste också löna sig bättre att ta på sig mer ansvar, nya arbetsuppgifter och att vara en erfaren medarbetare som behärskar många olika metoder och kan arbeta mer effektivt.
Naturvetarna vill se förändring
- Gör diagnostiken likvärdig i hela Sverige genom ökad nationell styrning.
- Satsa mer resurser på utbildning, forskning och utveckling inom diagnostik.
- Säkerställ att det är attraktivt att arbeta inom diagnostiken.
