Sverige patenterar och Danmark gör business
Sverige har det största antalet patent och vetenskapliga publikationer i Skandinavien, medan danskarna är bättre på att skapa en bra pipeline från sin grundforskning. - Danmark är mer framgångsrikt på att ta innovationer hela vägen, säger Jacob Ehnfors, Swedenbio.
Huvudorsaken till att Sverige slår Danmark är att Sverige har överlägset många fler patent i medicinteknikfältet - 3298 jämfört med 821. Loppet är mer jämnt inom bioteknik- och läkemedelsfältet, med ungefär 1500 patent vardera under perioden. Det totala antalet bioteknik- och läkemedelspatent är mycket lägre än i medicinteknikfältet. Eftersom Sverige dominerar inom medicinteknik, blir vi också den totala vinnaren inom life sciencepatent. Finland, på tredje plats, har ungefär en fjärdedel så många patent som Sverige och klart färre patent per invånare. Norge ligger på efterkälken med låga tal och Island har för få för att ens kunna vara med i Vinnovaundersökningen.
- Det är korrekt att Sverige är starkare än Danmark när man räknar det totala antalet patent, eftersom flera svenska medicinteknikpatent är inkluderade i statistiken. Danmark är mer fokuserat på klinisk utveckling – både i större och mindre läkemedelsföretag. Detta återspeglas i det stora antalet kliniska prövningar i Danmark, säger Søren Carlsen, ordförande för den danska industriorganisationen Dansk Biotek.
Sverige är också nummer ett på att publicera vetenskapliga artiklar. Vinnovaundersökningen inkluderar bara artiklar av en viss standard. Sveriges andel av världens totala publikationer är dubbelt så stor som Danmarks och Finlands. Jämfört med antalet invånare, gör Sverige lite bättre ifrån sig än sina grannar.
Men forsking och patent är inte likställt med komersiell succé. Trots Sveriges övertag inom forskningen, är den pipeline för läkemedel vi har en annan sak. En snabb översikt framställer Danmark som självklar vinnare med en pipeline som trots ett stort fall mellan 2007 och 2008 innehöll mer än 200 kliniska prövningar i allt från preklinisk fas till fas III. Eftersom den svensk-brittiska jätten Astrazeneca inte längre deklarerar var de utför sin forskning, försvårar detta jämförelser.
- Astrazenecas pipeline är ungefär lika stor som hela övriga Sveriges pipeline, säger Karin Aase, projektledare på den svenska industriorganisationen Swedenbio.
Om vi jämför pipeline för fas I till fas III-studier och dubblerar den svenska, var fortfarande Danmark överlägset Sverige (430 prövningar jämfört med Danmarks 470) under 2007 till 2009.
Det är också rimligt att anta att bara en del av all Astrazenecas forskning utförs i Sverige, vilket gör Danmarks pipeline än mer överlägsen i jämförelse.
- Det faktum att de flesta av Sveriges läkemedelsutvecklingsföretag är små, eller till och med mycket små, innebär att de har patent och idéer men inte den finansiella styrkan att ta produkterna till marknaden. I Sverige finns en finansiell struktur som favoriserar tidig utveckling, men många företag kämpar med finansiering när det kommer till kliniska prövningar eller att få fram kliniska evidens, säger Jacob Ehnfors, projektledare på Swedenbio.
Antal patent i skandinaviska länder
(Island var för litet för att ingå i studien)
Procent av världens totala Patent per 10 000 invånare.
Sverige 4925 - 1,8% 5,3
Danmark 2240 - 0,8% 4,1
Finland 1069 - 0,4% 2,0
Norge 389 - 0,1% 0,8
Totalt i världen 276 421 stycken
Källa: Riktlinjesstudien för life science genomfördes av Vinnova, den statliga myndigheten för innovationssytem.
Pipeline för kommersiell läkemedelsutveckling
Pipeline 2007, Pipeline 2008, Pipeline 2009
Danmark
Preklinisk 106, 85, 77
Fas I 64, 66, 76
Fas II 71, 55, 50
Fas III 31, 26, 31
Totalt 272, 232, 234
Norge
Preklinisk 15, 20, 22
Fas I 6, 6, 17
Fas II 13, 13, 15
Fas III 9, 10, 9
Totalt 43, 49, 63
Sverige *
Preklinisk 45, 56, 50
Fas I 22, 25, 23
Fas II 32, 36, 38
Fas III 11, 15, 13
Totalt 110, 132, 124
* AstraZeneca är ej inkluderat.
Källa: SwedenBIO, Copenhagen Capacity, Norsk Biotekforum.
