23948sdkhjf

Fyrfaldigad risk för hjärtsvikt hos kvinnor med svår fetma

”Tack vare forskningen minskar dödligheten i hjärt-kärlsjukdom, men våra levnadsvanor riskerar att bryta den positiva trenden”

Unga kvinnor med svår fetma har en fyra gånger högre risk att drabbas av hjärtsvikt än normalviktiga. Det visar en ny studie som utförts vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet med stöd av Hjärt-Lungfonden.

– Det här är första gången som fetma så tydligt har kunnat kopplas till hjärtsvikt hos unga kvinnor. Eftersom övervikt fortsätter att öka bland unga människor i Sverige så är det en potentiellt tickande bomb om dessa grupper tar med sig sin övervikt in i äldre år, då hjärtsvikt är vanligt förekommande, säger Annika Rosengren, professor vid Sahlgrenska akademin i Göteborg, i ett pressmeddelande.

Sedan millenieskiftet har dödligheten i hjärt-kärlsjukdom minskat med 43 procent, men när det gäller just hjärtsvikt går den positiva utvecklingen långsammare än för andra hjärt-kärlsjukdomar. I dagsläget lider cirka 250 000 svenskar av hjärtsvikt och drygt 3 000 dör av diagnosen varje år. Utöver detta avlider många i komplikationer av hjärtsvikt, såsom lunginflammation, propp i lungan eller njursvikt.

Risken för hjärtsvikt ökar med åldern och är högre vid övervikt. Ett BMI över 25 räknas som övervikt medan gränsen för fetma går vid 30 och grav fetma vid 35. Normalvikt motsvarar ett BMI mellan 18,5-24,9.

I den nya studien har data analyserats från drygt 1,3 miljoner kvinnor i åldrarna 18-45 år. Dessa har följts upp mot patientregistret för att se hur många som senare i livet fick hjärtsvikt och resultaten visar att övervikt är den tydligaste riskfaktorn.

Vid BMI på 21, vilket motsvarar normalvikt, är risken lägst och ligger på en av 700. Vid BMI 25 har risken ökat med 50 procent och vid svår fetma, då BMI ligger på 35 eller högre, har risken fyrfaldigats.

I dagsläget har ungefär 200 000 svenska kvinnor i åldrarna 16-44 år ett BMI på 30 eller högre, vilket innebär en ökning från åtta till elva procent.

– Tack vare forskningen minskar dödligheten i hjärt-kärlsjukdom, men våra levnadsvanor riskerar att bryta den positiva trenden. Därför är det oerhört viktigt med en nationell handlingsplan för hälsosammare matvanor och förebyggande åtgärder i form av till exempel mer rörelse i skolundervisningen, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Studien har publicerats i European Journal of Preventive Cardiology.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.079