23948sdkhjf

Pengar till nationell satsning på oligonukleotid-läkemedel

En stor satsning görs nu på framtidens läkemedel, oligonukleotider, när en ny teknikplattform vid Göteborgs universitet får mer än 100 miljoner kronor i finansiering.

Det är Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin vid Göteborgs universitet som nu får finansiering för att starta en nationell infrastruktur fokuserad på oligonukleotid-läkemedel.

Initiativet heter Oligonova Hub. Det är ett samarbete med Scilifelab och kommer att bli en del av dess plattform för läkemedelsutveckling. Projektet stöttas av Astra Zeneca, som kommer att bistå med kunskap under uppbyggnadsfasen. Tanken är att hjälpa forskare på universitet runt om i Sverige med utvecklingen av oligonukleotid-läkemedel.

– Det vi kommer tillhandahålla är teknik och kunskap om hur man tar sina akademiska fynd vidare och börjar utveckla terapeutiska oligonukleotider. Vi kommer att hjälpa till från de första stegen i utvecklingen hela vägen fram till att det är dags för kliniska studier, säger Claes Gustafsson professor i medicinsk kemi vid Göteborgs universitet, till Life Science Sweden.

Samtidigt håller bland annat Göteborgs universitet och Astra Zeneca på att etablera ett större nätverk för nationellt samarbete för forskning om oligonukleotid-läkemedel. Nätverket kommer i framtiden knytas till Oligonova Hub.

Oligonukleotider är en ny typ av läkemedel som slagit igenom stort de senaste åren, berättar Claes Gustafsson. De består av korta DNA- eller RNA-molekyler och kan riktas specifikt mot de gener som ger upphov till sjukdomen eller påverkar sjukdomsförloppet.

– Det som är speciellt med dessa läkemedel är att det generellt sett går snabbare att utveckla dem, då de första stegen i processen kan ske i datorn. När proteiner uttrycks används mRNA som mall och det finns goda möjligheter att identifiera väldigt specifika oligonukleotid-läkemedel som kan påverka mRNA-molekylers stabilitet och funktion. Vid traditionell läkemedelsutveckling så är man lite mer begränsad, säger Claes Gustafsson.

Utvecklingen av oligonukleotid-läkemedel har till en början varit inriktad på mer ovanliga genetiska sjukdomar men tekniken är användbar för alla sjukdomsgrupper, menar han. Till exempel godkände EU-kommissionen förra året det kolesterolsänkande oligonukleotid-läkemedlet inklisiran.

Oligonova Hub får nu 54 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och 48 miljoner från Scilifelab och Göteborgs universitet för att starta plattformen.

– Vi är fantastiskt glada att vi får den här chansen. Vi tror att det kommer betyda mycket för Sverige som plats för framtida läkemedelsutveckling att vi får tillgång till de här nya teknologierna, säger Claes Gustafsson.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.079