Fritextsökning
Artiklar per år
Innehållstyper
-
640 miljoner till forskningsprojekt
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har beviljat totalt 640 miljoner kronor till 22 forskningsprojekt varav flera inom medicin som bedöms ha möjlighet att leda till framtida vetenskapliga genombrott.
-
Ny vd för Probi
Probiotikaföretaget Probis styrelse har utsett Tom Rönnlund till ny vd från årsskiftet.
-
Dubbdäck tar fler liv än de räddar
Dubbarna river upp asfalt, vilket skördar fler liv än dubbarna räddar, enligt en ny studie inom ramen för programmet Mistra Environmental Nanosafety.
-
Nobelpriset för banbrytande cancerupptäckt
James P Allison och Tasuku Honjo har utsetts till 2018 års Nobelpristagare i fysiologi eller medicin.
-
Ny vd för Probi
Tom Rönnlund blir vd för probiotika-bolaget.
-
Senzagen får vänta på OECD-validering
Myndigheternas granskning och godkännande av Gardskin skjuts upp.
-
Mer till aktieutdelning än till FoU
Fyra stora läkemedelsbolag lägger systematiskt sina vinster i skatteparadis visar en ny rapport från hjälporganisationen Oxfam.
-
“Min drivkraft är att kunna bromsa sjukdomen”
Åsa Petersén får årets Fernströmpris för sitt arbete med Huntingtons sjukdom.
-
”Guldår för cancerområdet”
Vi lever i en gyllene era för möjligheten att behandla cancer. Det säger Susan Galbraith, chef för Astrazenecas onkologi. "Avgörande för att kunna skörda av framgångarna är tidig och exakt diagnos", säger hon till Life Science Sweden.
-
Klockan som ska rädda liv
En klocka som känner om du ramlar och automatiskt larmar sjukvården. Med Apples nya klocka flyttar trygghetslarmet in på armen hos den teknikmedvetne konsumenten. Dessutom kan användaren läsa av sitt EKG.
-
Orexo vinner långdragen patenttvist
Amerikanska domstolen för överklagande slår fast att bolagets långa patent för Zubsolv är giltigt. Tidigare beslut som förklarade patentet ogiltigt rivs alltså upp.
-
NIH-pengar till Umeåforskning
Fredrik Almqvist, Umeå universitet, och hans amerikanska forskarkollega får 24 miljoner kronor från National institutes of health, NIH, till tuberkulosforskning.
-
Ska stärka läkemedelssäkerhet
Karolinska institutet leder ett internationellt samarbetsprojekt för läkemedelssäkerhet i fyra länder i östra Afrika.
-
Startskott för laboratorium för njurforskning
Nu är Lundbergslaboratoriet för njurforskning vid Sahlgrenska akademin invigt. En rekorddonation på 27 miljoner kronor från IngaBritt och Arne Lundbergs forskningsstiftelse har möjliggjort labbet.
-
Nya instrument för blodförgiftning ska rädda liv
Idag används blododling för diagnos vid sepsis, en metod som oftast tar flera dygn att få svar på. Men via nya diagnostiska instrument är målet att snabba upp den tiden betydligt.
-
Diabetes förkortar liv
Kvinnor som utvecklat typ 1-diabetes före tio års ålder dör i genomsnitt nästan 18 år tidigare än diabetesfria kvinnor.
-
Almedalen: bilderna, åsikterna, människorna
Bland runstenar och fornlämningar diskuterades AI, framtidens IT-system i vården och hur modern medicinteknik kan hjälpa människor på liv och död. En talande miljö menade flera av de namnkunniga deltagarna på Medtech Café i Almedalen.
-
Därför väljer vissa alkohol
Mekanismen bakom varför vissa väljer alkohol framför friska belöningar är hittad. Förändringar i ett signalsystem i hjärnan bidrar till utveckling av alkoholberoende hos råttor. Fynden pekar mot att det fungerar på liknande sätt även i människor.
-
Nu är det drag i life science-Sverige!
Det går bra nu för life science-branschen, skriver Swedenbios policychef Helena Strigård.
-
Alla kan inte få lika vård överallt - vi måste bli rörligare
Chefredaktör Hanna Brodda om rörligare patienter.
-
Region Skåne delar ut Naloxon
Region Skåne ska på bred front dela ut läkemedlet Naloxon för att minska dödligheten till följd av opioidöverdoser.
-
Håravfallsstudie fullrekryterad
Follicums fas II-studie för behandling av håravfall är fullrekryterad. Studien genomförs i Tyskland.
-
Ineffektiv fettnedbrytning kan ge övervikt
Trots liknande livsstil blir vissa överviktiga medan andra förblir normalviktiga. Nu har forskare hittat en mekanism i fettvävnaden som kan förklara denna skillnad.
-
De hittar hjärncellerna där vi blir arga
Hög aktivitet i en tidigare relativt okänd grupp nervceller i hjärnan kan kopplas till aggressivt beteende i möss. Dessutom kunde forskarna styra aggressionen genom att stimulera eller hämma dessa celler.