Fritextsökning
Artiklar per år
Innehållstyper
-
Lars-Anders Carlson tog hem stort anslag
Han rekryterades nyligen till Wallenberg centrum i Umeå. Nu har Lars-Anders Carlson tilldelats HFSP:s anslag på 300 000 dollar.
-
Datainsamling och etik på Läkemedelsriksdagen
Läkemedelsriksdagen bjöd på en rad högintressanta diskussioner och föredrag kring utveckling, etik och innovationer. Life Science Sweden var självklart på plats.
-
Lyckat första år på börsen för Addlife
För ett år sedan klev Addlife in på börsen. Sedan dess har värdet på bolagets aktier fördubblats. Life Science Sweden har pratat med vd Kristina Willgård.
-
Vårdanalys dömer ut patientlagen
Den nya patientlagen har gjort patienten svagare. – Vi kan tyvärr konstatera att patientlagen inte haft avsedd effekt, säger Fredrik Lennartsson, generaldirektör på Vårdanalys.
-
Gabriel Wikström: Fler yrkeskategorier i vården
Gabriel Wikström gick snabbt till försvar mot Liberalernas utspel om vården. – Det kan vara intressant att skapa fler yrkeskategorier inom vården, säger han till Life Science Sweden.
-
Uppsala blir störst på biologiska läkemedel
Det råder nybyggaranda på GE Healthcares tomt i Uppsala, där en av världens största anläggning för biologiska läkemedel tar form.
-
Ketamin kan hjälpa mot depression
Svårt deprimerade patienter kan hjälpas av behandling med ketamin. Det visar två översikter som SBU har granskat.
-
Folkhälsoarbetets svaga punkter
Folk lever länge och mår bra i Sverige, men folkhälsoarbetet har missat två utsatta grupper: Unga med psykisk ohälsa hos unga och människor med missbruk.
-
"Medel mot beroende används för lite"
Att bara ställa frågan hjälper. Men ändå undviks den. – Många läkare undviker att fråga hur mycket patienten dricker för att de tycker det är obekvämt, säger läkaren Sven Wåhlin.
-
Senzagen tar sig an kemikalietesterna
Nu står Senzagen redo att lansera sin nya teknik för hudallergitester. Deras in vitro-metod kan höja kvaliteten jämfört med dagens djurtester.
-
Torbjörn Holm får Tarmcancerpriset
Tarmcancerpriset 2017 tilldelas professor Torbjörn Holm vid Karolinska universitetssjukhuset.
-
Samband mellan korruption och antibiotikaanvändning
En färsk studie från Göteborgs universitet visar att europeiska regioner med stor korruption också har en större användning av antibiotika.
-
Känslor är också viktigt
Att på allvar förstå och ta hänsyn till människors känsloliv är en outnyttjad nyckel till bättre hälsa, skriver Hanna Brodda, chefredaktör för Life Science Sweden.
-
Kanada har öppet mål
Sverige och Kanada. En perfekt matchning för affärer, konstateras på Kanada-besök.
-
Bakslag för MSD
Bolaget avslutar en av sina två Alzheimerstudier efter utebliven effekt.
-
Första priset efter rekorddonationen
I maj 2016 donerade Bengt Sjöberg 2 miljarder kronor - en av de största donationerna i svensk historia. Nu delas det första priset i donationens namn ut. Sjöbergpriset på 1 miljon dollar går till forskare för upptäckter bakom nya effektiva cancerbehandlingar.
-
App sätter prislapp på prevention
Livsstilsrelaterade sjukdomar kan förebyggas men det preventiva arbetet går på sparlåga. - Vi har hittills inte vetat exakt hur lönsamt prevention är, säger Claes-Göran Östenson som leder ett projekt för att utveckla så kallade hälsoindex.
-
Framtidens digitala sjukvård
Elektronisk hälsoinformatik är avgörande för utvecklingen av hälso- och sjukvård. Att investera i teknik som uppnår kostnadsbesparingar genom förbättrad patientvård och genomströmning kan vara en lösning på vårdutmaningen.
-
Hon tar plats i EUFEPS
Apotekarsocietetens ordförande Märit Johansson har valts in som ledamot i EUFEPS Executive Committée.
-
Hon får prestigefyllt ERC-anslag
Charlotte Ling vid Lunds universitet, får Europeiska Forskningsrådets Consolidator Grant – två miljoner euro över fem år.
-
Livsviktig återkoppling uteblir
Kostnaderna för läkemedelsbiverkningar är enorma och underrapporteringen är stor. Krångliga system, ont om tid och bristande kunskap är några av skälen till att rapporterna uteblir. Men vem är ansvarig och vad görs för att förbättra situationen?
-
Generiska namn avslöjar substansen
Ett nytt läkemedel ska ha ett generiskt namn och ett produktnamn. Det generiska namnet följer med det verksamma läkemedlet även efter att patentet gått ut. Nära halva språket är uteslutet när man ska ta fram varumärken på grund av reglerna för det generiska systemet, skriver Peter Ekelund, från Skriptor.
-
Trepartsöverläggningar – den viktigaste parten saknas
Trepartsöverläggningarna behöver utvecklas, skriver Cecilia Lunell, kommunikationskonsult på Narva.
-
SciLifeLab-pris till fyra unga forskare
Stanfordforskaren Neir Eshel tilldelas förstapriset när Science & SciLifeLab Prize for Young Scientists delas ut.
BREAKING